MUWomen’s Barmy Army: Marinbiologen som räddar allt
Vad finns det för likhet mellan att rädda ett friläge och att samla fossiler? Vad finns det för likhet mellan att plocka ned inlägg och att dyka och undersöka det maria livet runt de brittiska öarna? Fråga Phallon Tullis-Joyce. Amerikanskan har tagit över förstaspaden, håller nollor och är en av de störst bidragande orsakerna till att Manchester United har hugg på Champions League när ett juluppehåll nu väntar.
För en månad sedan flaggades det för en orolighet över vilken riktning Manchester Uniteds damlag håller på att ta och vart allting är på väg. Marc Skinner position var allt ifrån säker och avståndet till toppen i Women’s Super League såg ut att bli långt.
Har oron stillats sedan dess, eller har den ökat i styrka?
Varken eller är väl svaret. Oron ligger där och maler hela tiden, trots att United vunnit fyra av de fem senaste matcherna och tagit sig vidare i ligacupen som gruppvinnare. Segern som sticker ut är 4-0-vinsten mot Liverpool, plumpen i protokollet är 1-0-förlusten mot Chelsea.
Senaste tidens resultat – kombinerat med att andra topplag för ovanlighetens skulle tappat några överraskande poäng – gör att United nu ligger fyra i WSL och bara missar den sista CL-platsen på målskillnad.
Om det är någon i Uniteds ledning som utåt visat intresse för damlaget så är det Dan Ashworth, han besökte träningar och matcher. Men som vi alla vet är han nu borta – vem tar ansvar för damlaget nu, inte verkar det vara Sir Jim i alla fall.
Med Ashworth bortplockad behöver en struktur ändå finnas, kanske att den redan finns. Vi ställer höga krav på Uniteds herrlag, likaså ska vi kunna ställa krav på damverksamheten – då behöver det finnas någon som tar beslut om vad som är tillräckligt bra och vad som behöver förändras för att nå den verkliga toppen.
Även om resultaten nu sett ganska bra ut senaste tiden och det finns ett rejält hugg på topp tre har prestationerna inte alltid lovat lika gott. Resultat är en sak att utvärdera, men prestationer är en minst lika viktig sak att utvärdera – är det som görs hållbart över tid?
I början av december tog SkySports fram intressant statistik kring Uniteds offensiva utveckling. Säsongen 2022/23 blev det en andraplats och Chelsea tvingades vinna säsongens sista match för att mota undan United. Förra säsongen blev ett misslyckande, och denna säsong har inte rätat ut särskilt många frågetecken som då uppstod.
Säsong | Bollinnehav | Skott | Skott på mål | xG | Mål |
---|---|---|---|---|---|
24/25 | 46.8 | 10.8 | 4.5 | 1.2 | 1.5 |
23/24 | 57.3 | 15.0 | 5.7 | 1.7 | 1.9 |
22/23 | 62.4 | 16.1 | 6.3 | 1.6 | 2.5 |
Här ska det så klart brasklappas om att det endast är halvtid på denna säsong och att mycket ännu kan förändras, om saker faller på plats kan färgerna hamna i andra rutor om några månader. Men utvecklingen är oroväckande – åtminstone den offensiva.
Defensivt har det ändå hänt saker. Säsongen 22/23 hade United ligans bästa försvar, förra säsongen läckte det på tok för mycket och under sommaren slutade följetången kring Mary Earps med att hon tog sitt pick och pack och angjorde PSG.
Att det redan fanns ett fullgott alternativ på målvaktsposten i truppen var nog de flesta överens om – Phallon Tullis-Joyce visade vilken nivå hon kan hålla i de få ligacupmatcher hon fick spela. Men att hon skulle vara så bra som hon varit denna säsong trodde jag ändå inte. Visst finns det saker att utveckla i spelet med fötterna, även om det inte orsakat några större problem hittills. Det som sticker ut är hennes förmåga att rädda bollar – vilket måste vara nummer ett för en målvakt. Hon sprider ett lugn och en trygghet till försvaret och kan dessutom kliva fram med en superräddning när det behövs.
Tittar vi på lite statistik även kring defensiven ser vi en klar förbättring från förra säsongen (även om siffrorna till viss del är aningen missvisande då bara halva denna säsong spelats). Men vi ser också ett på många sätt otroligt utfall av insläppta mål kontra förväntade insläppta mål. Även här går att fundera kring hållbarhet över tid – är det en portion tur vi pratar om, eller är det helt enkelt så att det är en målvakt av absolut högsta klass som gör att siffrorna ser bättre ut än de kanske borde?
Säsong | Inläppta mål | Insläppta mål per match | xGA per match |
---|---|---|---|
24/25 | 3 | 0.3 | 1.09 |
23/24 | 32 | 1.45 | 1.28 |
22/23 | 12 | 0.55 | 0.59 |
Vad är hönan och vad är ägget? Är det helt svart eller helt vitt? Förmodligen är det någonstans mitt däremellan, i någon slags gråskala.
Två saker kan vi konstatera: Uniteds defensiv har förbättrats, och Phallon Tullis-Joyce är en sjujäkla bra målvakt.
28-åriga Tullis-Joyce visste redan som barn vad hon skulle göra i livet – marinbiologi och fotboll. Det var de två vägarna hon tänkte följa, lyckligtvis har de gått att kombinera. Just nu ligger mest fokus på fotbollen men marinbiologin finns hela tiden med och kommer alldeles säkert få spela en större roll den dagen fotbollsskorna läggs på hyllan.
Under uppväxten på Long Island i New York kom fotbollsintresset, ett intresse som tog henne vidare genom skolgången till University of Miami där hon både blev en av de bästa målvakterna i college-fotbollen för Miami Hurricanes och hade marinbiologi som huvudämne.
Efter college-tiden flyttade hon 2019 till franska andradivisionen och Stade de Raims, en snabb uppflyttning innebar spel i högstaligan och en etablering som förstamålvakt på toppnivå. Efter några år i Frankrike gick flyttlasset tillbaka till USA och OL Reign där hon fick bida sin tid under första säsongen och mestadels hålla bänken varm. När hon sedan tog över som förstamålvakt 2022 visade hon fort sina kvaliteter vilket så småningom gjorde att Manchester United hostade upp ungefär 129 000 pund för att få henne till Manchester – och samtidigt slå transferrekord för en målvakt.
I klubben fanns redan Mary Earps som satt på utgående kontrakt, och även om United gjorde sina försök att behålla henne under hela förra säsongen gick det att se värvningen av Tullis-Joyce som en tydlig successionsplan. Det blev bara fyra ligacupmatcher under första säsongen i England, men när Earps sedan lämnade för PSG tog amerikanskan hand om förstaspaden med båda händerna.
Till BBC berättade hon; Även om jag inte fick så mycket speltid förra säsongen har jag tidigare varit startmålvakt för stora lag. Jag respekterar verkligen tränarstabens beslut, de var också väldigt transparenta gällande min roll i laget och hur de ville att jag skulle utvecklas. Det kändes hela tiden som att de gjorde mig redo, vilket jag är tacksam för.
När nu möjligheten kommit har hon utan tvekan varit redo. På tolv spelade matcher har hon hållit nollan nio gånger och endast släppt in tre mål – prestationer som också tagit henne in i det amerikanska landslaget. Hon berömmer tränarstaben och målvaktstränaren Ian Willcock för framgångarna, men också den grupp av målvakter som funnits i United och hela tiden kunnat pusha och utveckla varandra. Förra säsongen var Mary Earps där precis som unga Safia Middleton-Patel.
20-åriga Middleton-Patel har efter några utlån nu etablera sig som nummer två i United och redan hunnit debutera för det walesiska landslaget. I ligacupmatchen mot Newcastle fick hon också debutera för United – dessvärre blev det tre insläppta mål, även om det inte i så stor utsträckning låg på henne. Och hon har framtiden för sig, men just nu är den en tuff uppgift att peta bort Tullis-Joyce från målet.
Inte nog med att Tullis-Joyce hållit massa nollor, hon har också gjort ett gäng riktiga kanonräddningar – sådana räddningar man inte tror ska kunna göras. Marc Skinner har vid mer än ett tillfälle benämnt amerikanskan som den bästa skottstopparen han någonsin arbetat med. Just den delen av spelet är det som sticker ut allra mest, men även spelet i luften där hon med sin längd (183 cm) kan dominera straffområdet.
Hon uppvisar en trygghet, kan styra försvaret och har en synlig närvaro. Spelet med fötterna är det inget fel på, även om det kanske är den del som har störst utvecklingspotential.
Med tanke på det hon visat upp på fotbollsplan under sin karriär och utifrån den säsong hon just nu har i Manchester United har hon många år kvar på absolut högsta nivå inom fotbollen. Därefter kommer det bli marinbiologin som får huvudfokus, att doktorera inom marin ekologi är första delmålet.
Manchester beskrivs ofta som grått och regnigt och det är kanske inte klimatet som lockar spelare till stan, men Tullis-Joyce fann direkt sin plats på de brittiska öarna. Som certifierad vetenskapsdykare hittade hon en dykarklubb i Skottland och har efter det fortsatt utforskat vattnet runt öarna vid varje givet tillfälle. I vattnet trivs hon som fisken, på torra land har hon otvivelaktigt omvandlat de eventuella frågetecken som fanns kring Uniteds målvaktssituation till ett stort fett utropstecken.
Till sist…
… 2-0-seger mot Everton i ligacupen följdes upp med säsongens första och hittills enda förlust när Chelsea drog längsta strået och en härlig 4-0-seger mot Liverpool i ligaspelet. 5-3-segern mot Newcastle gav kvartsfinalbiljett i ligacupen innan året avslutades med en krampaktig 1-0-seger mot Crystal Palace.
… efter gruppsegern i ligacupen väntar kvartsfinal efter årsskiftet. Tuff, men rolig, lottning – Manchester City på hemmaplan. Skulle det bli avancemang väntar Arsenal eller Brighton på bortaplan i semifinalen. Lottningsvinstlotten har onekligen Chelsea dragit som kliver in i turneringen först nu eftersom de spelar Champions League, de ställs mot Durham från Championship.
… Maya Le Tissier spelar och spelar och spelar och spelar. Helt otroligt att hon kan spela precis varenda minut hela tiden och fortsätta hålla en hög nivå. 22 år gammal, lagkapten i Manchester United och personifiering av ever present.
… vi har återkommande varit inne på det här med satsning eller utebliven sådan på Uniteds damlag, och hur högt klubbledningen värderar det. Nu är Dan Ashworth fått lämna klubben lyfts frågan på nytt. Katie Zelem som lämnade United i somras har i en intervju sagt att det blev uppenbart att damlaget inte var en prioritet hos Manchester United. Inget förvånande egentligen, men att det fortsätter komma uttalanden likt detta – och dessutom från en spelare som kommit fram genom de egna leden och varit lagkapten under många år – måste få klubben att tänka till på riktigt.
… en skada höll Anna Sandberg borta från spel i början av säsongen, men nu har det blivit några starter och några inhopp. Konkurrensen från Gabby George är tuff, men Anna har imponerat när hon fått chansen – inte minst offensivt. Hennes tillslag på liggande boll är kanske bäst i laget, något hon visade mot Newcastle med två assist. Verkligen kul att hon börjat varva igång.
… UEFA har nu bekräftat att det kommer bli en ny klubblagsturnering i Europa för damfotbollen, UEFA Women’s Europa Cup – en motsvarighet till herrarnas Europa League. Till skillnad från herrarna kommer turneringen inte ha liga- eller gruppspel utan enbart innehålla utslagsmatcher. Att denna nya turnering lanseras och drar igång säsongen 2025/26 är en fin nyhet och ger fler lag möjlighet att mäta sig mot varandra – damfotbollen växer steg för steg.
… hon hann bara komma till United innan korsbandet gick förra sommaren. Men nu är Emma Watson tillbaka och har äntligen fått göra United-debut. Två starter och ett inhopp har det blivit senaste månaden och 18-åringen har direkt visat att hon kommer ha en stor framtid inom toppfotbollen.
… 11 januari kör matchandet igång igen, först ut är hemmamatch mot West Brom i FA-cupen, därefter är det dubbelt upp av Manchester City – först i ligan och sedan ligacupen. Sedan är det dags för Brighton och Tottenham i ligan.
Månadens spelare: Gabby George
Månadens mål: Maya Le Tissiers 2-0-mål mot Everton. Ett mål man bara måste älska, en hörna som tas undan och sedan skickas ett volleyskott in i krysset från distans. Titta bara, ni kommer inte ångra er.
Halvtidspaus, vad säger vi om första halvan? Och hur ser ni på Uniteds nya förstakeeper? Tyck till i kommentarsfältet!