MUWomen’s Barmy Army: Varför kallar alla Tooney för Ella Ann Toone?
Då var vi igång med säsongen på allvar, och en som verkligen är igång är Ella Toone. Utvecklingskurvan fortsätter peka uppåt och nu ska vi ta ett rejält grepp kring henne, hur resan hit sett ut och vad vi har att se fram emot.
13 minuter in i VM-kvalmatchen mellan England och Nordmakedonien den 17 september 2021 hittar Leah Williamssons passning fram till en djupledslöpande Ella Toone som fri med målvakten rullar in 1-0. Ett historiskt mål för England, det allra första under nya förbundskaptenen Sarina Wiegman.
Redan innan det målet kom var det en stor dag för Ella Toone, det var nämligen hennes första start för landslaget efter att tidigare ha gjort två inhopp. England vann mot Nordmakedonien med 8-0 och några dagar senare kördes Luxemburg över med hela 10-0, återigen spelade Toone från start.
Att hon nu tagit en plats i den engelska startelvan är ingen större överraskning om man tittar på denna säsongsinledning men även hur hennes utvecklingskurva pekat sedan fotbollen drog igång igen efter pandemiuppehållet våren 2020.
Toone rullar säkert in första målet i landskampen mot Nordmakedonien.
Nu sitter ni som är trogna läsare av denna artikelserie och undrar, ”har han inte redan skrivit om Ella Toones karriär så sent som förra säsongen?”. Visst gjorde jag det, men det har hänt en del saker sedan dess och tanken är att vi här ska kika lite mer på hur hon spelar sin fotboll här och nu och hur hon utvecklats senaste säsongerna, och inte lägga lika mycket fokus på hur hennes karriär sett ut sedan barnsben.
Men för att skapa lite bakgrund tar vi ändå en sväng tillbaka till Tyldesley den 2 september 1999, då föddes lilla Ella Ann Toone. Hennes fotbollsspelande tog fart i den lokala klubben Astley & Tyldesley FC innan det blev provträning med Manchester United och som åttaåring började hon spela för favoritlaget, samma lag som idolen Cristiano Ronaldo spelade för.
Tyvärr gick det inte att avancera upp till seniorfotboll i United vid den tiden då klubben inte hade något damlag, istället fick karriären gå via Blackburn Rovers och Manchester City innan hon sommaren 2018 kunde återvända till de röda delarna av Manchester och påbörja resan uppåt med det nystartade laget. Till Goal.com berättade Casey Stoney om hur glad hon var att locka Toone till klubben: ”Att vi hade möjligheten att få tillbaka henne till United, någon som vet våra värden och som vet vad det betyder att spela för United, och att hon sedan presterar som hon gör är jättebra för klubben och fantastiskt för henne.”
Tillbaka i United etablerades snabbt ett smeknamn som inte klingar allt för långt ifrån herrlagets bästa målskytt genom tiderna, ”Tooney”.
XXX
Förra månaden tipsade vi här om att det går att spela ett Fantasy-spel även för WSL, och det är i full gång nu. Jag tipsade om Ella Toone då och kan meddela att det har gett en hel del poäng att ha henne i sitt lag.
Om ni inte var med från början – inga problem – det finns väldigt mycket poäng att hämta varje omgång, så haka på i den liga som är skapad av denna redaktion tillsammans med Chelseas dito. Bara klicka er in via länken här och skapa ett lag.
Liganamn: WSL SvenskaFans
Ligakod: 62mv4p
Nytt tips denna månad, kika lite åt Beth Mead i Arsenal. Toppanfallare för ett pris strax under de allra dyraste.
Från United säger jag att Jackie Groenen är ett bra val, min känsla är att det poängmässigt lossnar för henne nu.
XXX
Att Toone skulle ta en plats i landslaget känns som sagt ganska naturligt efter hennes prestationer förra säsongen, och faktum är att hon redan under första säsongen i United visade prov på vad hon skulle kunna bli för spelare. United körde över de flesta i Championship och Tooney tryckte in 14 mål på 20 matcher från sin position på det offensiva mittfältet.
När sedan spel i högstaligan väntade och United plockade in flera etablerade spelare blev speltiden inte alls vad hon hoppades på, från att vara mer eller mindre ordinarie till att bara starta fem ligamatcher och göra en del inhopp. I målprotokollet fick vi endast se hennes namn en gång och det började kanske ställas en del frågetecken kring om hon skulle kunna bli en bärande spelare trots sin unga ålder.
Frustrationen kunde ibland synas och hon överarbetade situationer, men hon lät inte besvikelsen få överhand utan la istället fokus på att träna upp sin fysik när England gick in i lockdown. Detta gav resultat och när säsongen 20/21 drog igång var det en mycket mer mogen och stark spelare vi fick se. Hon fick faktiskt starta premiären mot Chelsea på Jackie Groenen bekostnad och sedan var det inget snack om att hon skulle behålla positionen strax bakom anfallaren. Casey Stoney berättade att hon mer eller mindre var tvungen att krita ner Toones namn i laguppställningen match efter match, så bra och viktig hade hon blivit för United.
Främst var det i positionen som tia hon excellerade och fick visa upp hela sitt register, men hon kunde även användas på någon kant eller skickas upp längst fram i plan om det behövdes.
För sättet Stoney ville att United skulle spela blev Toone en helt perfekt spelare. Dels i sitt återerövringsspel där hon verkar kunna spinga ungefär hur mycket som helst och inte ge motståndare en lugn stund med boll, men även i sitt spel med boll. Genom att vinna tillbaka boll tidigt kunde United slå till när motståndarna inte hunnit organisera sig, och med den skicklighet hon besitter i att driva boll men också hitta den avgörande passningen fick United ett viktigt anfallsvapen.
Med förtroendet och speltiden började poängen också komma, och det var ofta genom henne det skedde saker i offensiven trots att spelare som Christen Press, Tobin Heath och Leah Galton fanns runtikring. Men när dessa spelare var skadade under perioder var Toone alltid där som en konstant.
Toone laddar upp inför matchen mot West Ham på Old Trafford förra säsongen.
Det var inte bara Stoney och vi United-supportrar som noterade utvecklingskurvan, även landslagsledningen började kika lite extra. Efter att ha spelat ungdomsladskamper i flera olika åldersgrupper fick hon så trä på sig landslagströjan och hoppa in i träningsmatchen mot Nordirland till den andra halvleken i februari 2021. Innan domaren blåste av hade hon fått ta hand om en straff och skickat in sitt första landslagsmål, ingen dålig debut det.
I en intervju med Forbes efter matchen öste den tillfälliga förbundskaptenen Hege Riise beröm över Tooney: ”Hon hade en väldigt bra andra halvlek. Hennes passningar, hennes blick för spelet, hon gjorde det lätt att hitta fickorna mellan lagdelarna. Hennes fotarbete, hur hon täckte ytor – det var en väldigt fin debut”.
Utifrån mitt fotbollsöga och mina timmar av att titta på Manchester Uniteds damlag tycker jag att Hege Riise fångar och lyfter fram väldigt mycket av det som sticker ut med Toones spel. Just förmågan att ständigt hitta rätt ytor för att få bollen, hennes driv framåt för att utmana motståndarna och ta bollen mot mål sticker ut för mig. Om hon sedan gör det genom att trä in en passning bakom backlinjen eller om hon själv tar sats mot en försvarare med bollen varierar, men ju mer hon fått spela ju oftare får vi se henne värdera rätt i dessa situationer.
Förra säsongen skrev jag flera gånger om hur viktiga Heath och Press skulle kunna bli för United på plan, men jag tjatade också om vad deras blotta närvaro i truppen skulle kunna ge för andra spelare. Det går så klart alltid att ifrågasätta hur mycket sådant faktiskt betyder, men Toone lyfter fram hur mycket dessa båda världsmästare och världsstjärnor betytt för henne.
Hon berättar om hur Press instruerat henne kring kroppsposition och löpvägar, och till talkSPORT berättar hon om hur det varit att spela med Tobin Heath. ”Jag har varit som en liten svamp så fort hon säger något både på och utanför plan, jag lyssnar jättenoga och försöker sedan göra likadant. Som en ung spelare är det någon man ser upp till, med allt vad hon uppnått. Hon har varit ovärderlig för oss alla denna säsong”.
Och nog har alla dessa småtips gett effekt, tidigare såg man mycket fina intentioner men nu finns det allt som oftast en slutprodukt på det hon tar sig för. Nio mål och fem assist på 22 ligamatcher vittnar om det – här kan ni se alla hennes målgivande aktioner från förra säsongen – och om inte statistiken räcker säger väl att hon blev uttagen till OS och fick göra ett inhopp där något.
XXX
Det var en väldigt fin inledning på säsongen för United, seger hemma mot Reading med 2-0 vilket följdes upp med 3-1 borta mot Leicester. Ella Toone var inblandad i mycket, Kirsty Hanson gjorde säsongens första mål och Martha Thomas fick öppna målkontot för nya klubben.
Det fanns klara tendenser i spelet som antydde att det Marc Skinner pratat om var på väg att börja sätta sig. Återerövring med snabba omställningar men samtidigt tålamod med bollen för att hitta rätt ytor att slå till på.
Men så i omgång tre kom en knytnäve rakt i ansiktet. Förlust med 6-1 hemma mot Chelsea. United gav bort ett mål när matchen knappt börjat och sen fortsatte man göra om samma fel gång på gång och spelade sig rakt in i bortapressen kring eget straffområde. Alessia Russo kom in i paus och gjorde Uniteds mål, men mycket mer än så finns inte att ta med sig.
Värt att notera är att Millie Turner skadade sitt knä mot Leicester och verkar bli borta en lite längre period. Hon har spelat i stort sett allt sedan damlaget startades, och med tanke på hur försvarsspelet såg ut mot Chelsea kommer hon vara saknad.
Skulle vi nu förlora en match kanske vi lika gärna kunde göra det stort, inte så vi tvivlar på vägen framåt men så Skinner får ta sig en funderare kring styrkor och svagheter i laget. Svetsas samman i motvind liksom, men nu försöker jag bara tänka positivt.
Birmingham i ligan, Durham i ligacupen och framför allt derby mot City under oktober, då jäklar ska vi visa vad vi kan!
XXX
Manchester United firar Ella Toones mål mot Leicester.
Ella Toone inlett denna säsong lika bra – om inte bättre – än hon avslutade förra. Jag har tidigare skrivit om mina frågetecken för hur United ska klara sig i offensiven där det ser tunt ut på striker-positionen. Mycket av mitt hopp har ställts till att Alessia Russo kommer tillbaka i form och håller sig skadefri, men i de första matcherna har nya tränaren Marc Skinner valt att använda Toone som nia. Eller är det verkligen nia hon spelat?
Som utgångsposition har hon startat längst fram, men i verkligheten har hon spelat det som så populärt kallas för ”falsk nia”. ”Nio och en halva” beskrev Skinner det själv som, eller det tyska uttrycker ”raumdeuter”. Alltså att hon kan hitta ytor som normalt både en nia och en tia hittar, lite på samma sätt som Thomas Müller spelar när Skinner beskriver positionen för Goal. Han säger att Toone är en spelare han vill bygga Uniteds spel kring, och med tre assist och ett riktigt drömmål på de tre inledande matcherna är det svårt att argumentera emot detta. Men samtidigt är han tydlig med att vi inte fått se i närheten av hennes fulla potential, till The World News säger han: ”Det som är viktigt nu är vi ser till att hon behåller fokus, har fötterna på jorden och ser till så att hennes spel är så oförutsägbart som möjligt för motståndarna. Jag är jättenöjd med hur hon spelat, och hon har stort utrymme för att fortsätta växa”.
Kanske att min egen oro kring alla de offensiva spelare United tappat egentligen inte behöver vara så stor, även om jag ändå känner att vi är lite tunna där. Det ger flera unga spelare chansen att ta för sig ännu mer och växa till något stort.
Jag är fortfarande övertygad om att Russo är svaret på vem som ska spela nia, men jag har blivit väldigt imponerad över det Martha Thomas gjort när hon spelat även om jag inte är säker på att hon kommer kunna leda laget framifrån.
Med Russo i form ser jag gärna Toone ta ett steg ner och hitta ytorna mellan lagdelarna för att trä in passningar – som den till Hanson i premiären mot Reading – men också hitta positioner i straffområdet och bidra med en hel del mål.
Att hålla henne kvar på jorden och fokuserad tror jag inte kommer vara några problem, allt jag ser och hör från och om Toone säger mig att hon har ett driv att hela tiden bli bättre och inget i hennes spel tyder på att hon lägger sig på latsidan
När hon var liten tittade hon på Cristiano Ronaldo med nummer sju i Manchester United, då fanns inget damlag i klubben och Ronaldo lämnade så småningom för Real Madrid. Nu finns ett damlag i Manchester United där Ella Toone med nummer sju på ryggen är en av stjärnorna, och Cristiano Ronaldo är tillbaka. Himla fint om ni frågar mig. Ronaldo ska skriva de sista kapitlen i sin karriär medan Toone fortfarande har många kvar att skriva. Flest antal matcher och flest mål i damlagets historia – 76 matcher och 33 mål – ska bli många, många fler.
”Det är galet egentligen! När jag var ung fanns inget damlag, så jag hade aldrig kunnat tro att jag skulle vara Manchester United Womens bästa målskytt”, säger hon till talkSPORT.
Vår egna lilla Tooney har växt och nu får hela fotbollsvärlden skapa bekantskap med Ella Ann Toone. Remember the name!
Månadens spelare: Ona Batlle
Ona Batlle firar sitt mål mot Reading tillsammans med Kirsty Hanson.
Månadens mål: Ona Batlles 2-0 mot Reading. Väggspel med Toone innan hon drar till med vristen och bombar in sitt första mål för klubben.
Månadens coolaste: 11 spelare iväg på landslagsuppdrag, med mål, hållna nollor och imponerande insatser från ett helt gäng. Coolt att se Unitedspelarna visa sina kvaliteter även på internationell nivå. Har ni inte redan sett, kika in Jackie Groenens kanon för Nederländerna till exempel.
