Måndag Morgon: Fina, fina Ola
Ola Toivonen - En av de bästa vi haft.
Lund. På söndag är karriären över för Nils Ola Toivonen, 36 år, och den tar slut med en match mellan Olas moderklubb Degerfors och klubben som gjorde honom stor på riktigt, Malmö FF. Det är fint så det förslår.
Ola kom till Malmö 2007 efter att Örgryte åkt ur serien. Det första året var något knackigt. Ola skulle ersätta ständigt skadade Jari Litmanen men hade svårt att hitta sin nivå och höjdpunkten för Olas del blev mötet i Helsingborg då ett fullsatt Olympia fick se Jonas Sandqvist stå för sitt livs match samtidigt som Ola fixade segermålet. Ett av blott tre mål från den unge Olas sida.
Året efter växlade Ola upp och var periodvis fullständigt överlägsen framförallt sina medspelare men även övriga i serien och det var uppenbart att Allsvenskan blivit för liten. 2009 drog han till PSV och det dröjde elva år innan han kom hem till Malmö igen. Olas karriär i utlandet blev enligt många något år för lång med en avslutande sejour i Australien och det fanns många som var tveksamma inför hemkomsten.
2020, Covidsäsongen, var han så äntligen hemma igen och det var uppenbart att han fortfarande var en oerhört bra spelare. Jon Dahl Tomasson hittade sitt anfallspar i Ola Toivonen tillsammans med Isaac Kiese Thelin och tillsammans med Anders Christiansen utgjorde de en trio som helt enkelt var för bra för Allsvenskan och guldet säkrades i stor stil. Det spelet Ola visade under perioder av 2020 var något av det bästa jag sett bortsett från Markus Rosenberg. Ola var på en helt egen nivå. En spelare som var smartare än alla andra.
2021 förstördes av en allvarlig knäskada efter en något trevande start på säsongen och när han var tillbaka i år kom han aldrig riktigt tillbaka. I perioder glimtade han till och visade vilken oerhört fin spelare han är, men sett över tid blev det inte så bra som Ola, och vi, hade hoppats. Jag tror han kunde varit en nyttig spelare för oss även 2023 men jag tror samtidigt att Ola är en alfahanne. Han behöver vara en ledare. Han behöver vara stjärnan. Där är han inte längre men han visade mot Varberg att han fortfarande kan vara briljant. Hur många spelare kan göra ett hattrick i Allsvenskan när karriären nästan är över?
Jag vill också passa på att dra en liten anekdot om Ola som säger en hel del om honom som människa. Ola fick ju ett rykte om sig i Holland om att vara extremt dryg och det kan kanske ha varit att han var det. Jag tror kanske mer att det var en kombination av blyghet och ungdom som gjorde att han inte riktigt agerade helt "korrekt" i alla lägen. Men hursomhelst. Jag har ibland uppdrag för UEFA och när Malmö spelar i gruppspel är det samma team i samtliga matcher, vilket gör att man hinner lära känna dem en del.
Högsta hönset på de här matcherna är en venue director. Till årets gruppspel (och även vid ett tidigare gruppspel faktiskt) var det en kvinna vid namn Nat. Hon var otroligt imponerad av MFF-spelarna i allmänhet och Ola i synnerhet. Inte, uppenbarligen, för deras fotbollskunnande utan för hur de var som människor.
Ofta stöter de på spelare som inte bryr sig om UEFA-teamet alls. I Malmö har det varit en annan historia. Flera spelare har brytt sig på allvar när de pratat med UEFA-teamet. Spelarna har frågat hur de fått sina jobb, var de bor och så vidare. Detta var för UEFA-teamet en helt ny upplevelse och Nat berättade att Ola kallat på henne och kallat henne vid hennes namn. I vanliga fall kallas hon "The UEFA lady". Men för Ola var hon mer.
Ola hade koll.
Ola såg människan.
På söndag gör Ola sin sista match i karriären. Efter en karriär som innefattar SM-guld, cupguld, gruppspel i Europa och såklart även framgångar med landslaget där väl få kommer glömma hans mål mot Frankrike från halva plan, är det dags att sätta punkt.
Jag kommer vara där. För mitt Malmö FF men också för Ola.
Tack för allt Ola.
