SvenskaFans rankar NHL: 24. New York Islanders

Sista säsongen innan flytten till Brooklyn. Lyckas New York Islanders tacka för sig med en smäll?

New York Islanders lyckades inte bygga vidare på slutspelsplatsen från säsongen 12/13, utan för sjätte gången på de sju senaste åren fick man ge sig ut på golfbanorna när grundserien var avklarad.

Det blev ett nytt bottennapp i Eastern Conference och det var av olika anledningar ett långt ifrån namnstarkt lag man satte på isen under slutskedet. En stor del av säsongens tillkortakommanden kan skyllas på skador, även om det alltid är en svag undanflykt. Men att spela delar av säsongen – i vissa fall stora delar – med Michael Grabner, Kyle Okposo, Lubomir Visnovsky och givetvis John Tavares i sjukstugan är förödande för ett lag som Islanders.

Islanders var förvisso en bra bit från slutspel vid OS-uppehållet, men att avsluta säsongen utan Tavares var givetvis någonting man inte kunde hantera. Stjärncentern kom hem från OS med en knäskada och där var det definitivt det sista hoppet som dog. När man även sålde av Thomas Vanek för en spottstyver strax därefter var det tydligt var den gångna säsongen skulle ta vägen.

Vanek-situationen är dessutom intressant då det inte bara var traden till Montreal som blev överraskande billig, utan den får även konsekvenser i draften. Den här sommaren gjorde Garth Snow en intressant draft där Michael Dal Colle och Josh Ho-Sang tingades i förstarundan – men som en del av kostnaden för att få honom från Buffalo gav man även upp ett draftval i förstarundan. Islanders fick välja mellan 2014 och 2015, och valde att behålla sommarens val.

Snow & Co, som har valt tidigt de senaste åren, står alltså utan sitt förstaval kommande draft – när hypade Connor McDavid och Jack Eichel finns tillgängliga. Chansningen med Vanek – han tackade nej till ett långt kontrakt innan traden till Montreal – blev alltså ett rejält misslyckande och man betalade ett högt pris för 44 poäng på 47 matcher under en säsong som man helst vill glömma.

Men kanske kan Vanek-fiaskot trots allt ha lett till något positivt för Islanders. Man har nämligen gjort en imponerande sommar och går in i säsongen med ett högintressant lagbygge.

För första gången på många år har Islanders inte bara en utan två högst kompetenta målvakter i form av Jaroslav Halak och Chad Johnson. Mikhail Grabovski och Nikolai Kulemin ger både ny bredd och spets åt anfallet. T.J. Brennan dominerade på blålinjerna i AHL och får nu en ny chans i NHL efter några mindre lyckosamma år i Buffalo och Florida. Snow har även tagit in några hyggligt rutinerade spelare för att få ännu bättre djup och har inte tappat några spelare av vikt.

Det finns flera attraktiva pusselbitar i Islanders lagbygge – frågan är bara om helheten är tillräckligt bra? Bakom Pittsburgh känns det däremot öppet i Metropolitan Division och vid en het inledning på säsongen kan man definitivt inte räkna bort Islanders, som ju flyttar till Brooklyn nästa sommar. Att flytta till Brooklyn med positiva vibbar som genomsyrar organisationen vore guld värt.

Kan John Tavares se till att det blir så?

Målvakter:

Dagarna då Rick DiPietro var medioker och/eller skadad är över. Så är även dagarna då Dwayne Roloson och Evgeni Nabokov var för gamla. Nu står nämligen New York Islanders välrustade på målvaktssidan för första gången på flera år.

Redan i maj säkrade Islanders närmare bestämt upp rättigheterna för Jaroslav Halak, som hade ett utgående kontrakt hos Washington – och Halak hamnade därmed i sin fjärde organisation på bara några månader. St. Louis inledde med att skeppa honom till Buffalo i Ryan Miller-traden, men i Sabres blev det inte en enda minut innan flytten gick vidare till Capitals. Halak skötte sig väl hos Washington, men någon fortsättning blev det alltså inte.

Nu finns det förvisso vissa frågetecken kring Halak. Han har en skadehistorik som inte direkt är betryggande och han kan vara ojämn i sina prestationer. Stundtals hade han problem bakom Blues försvar – och vill man vara elak kan man då ifrågasätta hur han ska klara sig i Islanders. Men faktum kvarstår likväl att Halak är Islanders bästa målvakt på flera år. Kan Halak bara hålla ner antalet insläppta mål – han bör överträffa Nabokov där – kan Islanders mycket väl hota den här säsongen.

Men det är inte bara Halak som har kommit in på målvaktssidan. Slovaken får sällskap av Chad Johnson, en respekterad backup som kommer ge ännu mer trygghet till målvaktspositionen. 28-åringen kommer från en stark säsong hos Boston, där han gick 17-4-3. Nu är det ju dock inte allt för orimligt att kanske snarare peka på Bruins lagmaskin än Johnsons suveränitet när man tittar på de siffrorna, men respektabelt är det oavsett.

Kevin Poulin finns kvar i organisationen, men 24-åringen – som fick 28 matcher den här säsongen – gör sig bäst i AHL.

Backar:

Det finns flera intressanta yngre förmågor i New York Islanders försvarsbesättning, men gamle Lubomir Visnovsky har en nyckelroll. Power play-specialisten har haft en del skadeproblem sedan flytten till Islanders och vid 38 års ålder lär han inte återigen bli den där backen som gör 15 mål och 50+ poäng.

Men med det sagt är Visnovsky fortfarande en skicklig spelare som levererar fina passningar och utan problem styr från blålinjen i numerärt överläge. Hjärnskakningsproblem gjorde att han bara kunde spela 24 matcher den här säsongen, med tre mål och totalt elva poäng som facit. Nu är det förvisso liten sample size, men med nästan en halv poäng per match var hans poängsnitt bäst i laget. Kort och gott behöver Islanders en frisk Visnovsky tillgänglig.

Travis Hamonic spenderade sommarträningen med att hugga ved och bygga ett gym vid stugan hemma i Manitoba. Han är redan en högst kompetent försvarare som tvingas spela riktigt tunga minuter och även om det givetvis fortfarande finns utrymme för förbättring är 24-åringen ett viktigt inslag i Islanders försvar. Hans cap hit på strax under $4 miljoner de kommande sex åren är dessutom långt ifrån dåligt.

23-årige Calvin de Haan är en annan yngre, lovande kugge hos Islanders. Framtiden ser ljus ut och den gångna säsongen var mycket lovande, men merparten av 12/13 spenderades på att återhämta sig från en axelskada. De Haan kallades upp i november och var därefter kvar i laget. Han överträffade de flesta förväntningarna och blir högintressant att följa i fortsättningen.

2007 plockade Los Angeles upp Thomas Hickey i förstarundan. 2013 hamnade han i Islanders via waivers utan att ha gjort en enda match för Kings. Han var i det närmaste avskriven efter att inte ha utvecklats som förväntat – men i Islanders fick han fart på karriären… hur udda det än låter. Hickey är en hyggligt stabil försvarare numera. Han glänser inte, men gör inte bort sig heller.

Islanders kan mycket väl ha hittat ett guldkorn i T.J. Brennan. 25-åringen tokdominerade i AHL för Toronto Marlies och hade en mängd erbjudanden att ta ställning till i somras, och valet föll på ett billigt ettårskontrakt på Long Island. Brennan tog hem backarnas poängliga i AHL med imponerande 72 poäng (25+47) på 76 matcher – och hamnade på en delad tredjeplats i den totala poängligan. Det är mycket fina siffror och kan han ta med sig det spelet in i NHL kan Brennan mycket väl bli en välbetald man på free agency kommande sommar, om han inte förlänger med Islanders givetvis.

Brian Strait var ännu en i raden av spelare med skadeproblem den här säsongen. Men han gör sitt jobb i det tysta, försöker spela enkelt och sitter på ett bra kontrakt för Islanders. Helt enkelt en nyttig spelare lite längre ner i hierarkin.

Den kanske största talangen i försvarspoolen är Griffin Reinhart, Islanders förstaval från draften 2012. Bortsett från de vanliga tillkortakommanden som unga försvarare kan ha får han ses som en mer eller komplett spelartyp och ett starkt training camp kan mycket väl resultera i en NHL-plats, men det bästa för utvecklingen är sannolikt rejält med istid i Bridgeport i AHL.

Matt Donovan och Matt Carkner bidrar med djup, men bör inte vara aktuella för spel när alla är friska och tillgängliga.

Forwards:

I offensiven kretsar det mesta kring John Tavares, den stora stjärnan, fältherren och matchvinnaren. Han har redan etablerat sig som en av ligans bästa centrar och man kan räkna med minst en poäng per match från honom. Även om New York Islanders har en dålig dag kan Tavares på egen hand föra laget till seger och bör i princip vara aktuell för en nominering till Hart Trophy varje säsong, under förutsättningen att Islanders faktiskt är konkurrenskraftiga.

Tavares sitter dessutom på ett av ligans överlägset bästa kontrakt. Under de fyra kommande åren har han en cap hit på $5,5 miljoner, vilket är kriminellt lågt med tanke på vad han går för.

På ena sidan om Tavares lär vi definitivt hitta Kyle Okposo. Han har utvecklats sakta men säkert och när lockout-säsongen inte direkt var någon höjdare lyfte han sig rejält den här säsongen. 26-åringen noterades för karriärsbästa antalet mål, assist, poäng och poängsnitt då 71 matcher resulterade i 69 poäng (27+42). Tillsammans utgör Tavares och Okposo ett mycket giftigt radarpar.

I Frans Nielsen har Islanders en mycket underskattad center. Dansken har utvecklats till en komplett center utan några egentliga svagheter och kan utan problem matchas mot motståndarnas bästa spelare. Han kan placeras i vilken roll som helst och kommer inte göra bort sig.

Skridskovirtuosen Michael Grabner har inte lyckats hitta tillbaka till spelet han visade upp under sin första säsong i Islanders, 10/11. Tolv mål och 26 poäng på 64 matcher är ingen monumental skandal, men österrikaren behöver lyfta sig om Islanders ska bli ett slutspelslag. Fördelen han har är att hans skridskoåkning i det närmaste alltid kommer att vara ett hot.

Islanders skaffade sig två intressanta spelare under sommaren, nämligen Mikhail Grabovski och Nikolai Kulemin. Grabovski signerade ett fyraårskontrakt värt $5 miljoner per säsong, medan Kulemins fyraårskontrakt fick en cap hit på strax över $4,1 miljoner. Rent krasst är kontrakten kanske lite väl tilltagna, men Islanders har cap space och är i enormt stort behov av rutinerad secondary scoring.

Med Tavares, Nielsen och Grabovski har Islanders en gedigen centeruppsättning med tre olika spelartyper. Det är ett stort kliv framåt jämfört med tidigare och blir Grabovski dessutom återigen spelaren som gör 25 mål och lika många assist ser det riktigt bra ut.

Kulemin i sin tur är en respekterad defensiv forward som sökte sig bort från Toronto i jakten på en mer offensiv roll. Nu ska det nog mycket till om han når de 30 mål han gjorde säsongen 10/11, men 28-åringen kommer att bidra med trygghet och stabilitet. Får han sin eftertraktade offensiva roll bör 20 mål och 40-45 poäng inte alls vara ett omöjligt mål.

Josh Bailey är i en sits där han fick ett nytt femårskontrakt för ett år sedan, men där det redan börjar gnisslas lite om att man kanske bör ge upp om honom. Islanders har trott på honom sedan de tingade honom i förstarundan 2008, men han har inte lyckats ta det där sista steget. Det är tufft att kalla den kommande säsongen för make-or-break, men ska ha bli mycket mer än en komplementspelare är det inte helt orimligt.

I Ryan Strome har Islanders ännu en intressant ung spelare. Han kallades upp i december och fick spela 37 matcher under sin rookiesäsong. Sju mål och elva assist är ett dugligt facit, då han fick hoppa från olika kedjekamrater mest hela tiden på grund av skadeläget. 21-åringen lär få fortsatt förtroende i NHL och kan mycket väl slå igenom om förutsättningarna är goda.

Matt Martin och Cal Clutterbuck gillar att tacklas. Mycket. Martin tacklas överlägset mest i ligan, men är en begränsad spelare i övrigt. Energin och inställning lär dock innebära att han håller en ordinarie plats även den här säsongen. Clutterbuck är en hygglig winger lite längre ner i kedjehierarkin och kan chippa in med lite mål här och där. Likt Martin är det inget fel på energin och tacklingsviljan. Även Colin McDonald är en tacklingsglad winger, men trots att han är 29 år har han bara gjort 122 NHL-matcher, varav merparten har kommit under de senaste två säsongerna.

Brock Nelson tvingades in i svåra situationer under säsongen, men löste det föredömligt under sin första NHL-säsong. 22-åringen har en talang för någon av toppkedjorna, men är alla friska lär hans roll inte vara den största.

Casey Cizikas är en duglig fjärdecenter för Islanders. Arbetsmoralen håller en god nivå och han hade en viktig roll i numerärt underläge. Kanske får Anders Lee fortsätta i NHL efter en stark avslutning på förra säsongen. Rookien gjorde då nio mål och fem assist på sina 22 matcher.

38-årige Eric Boulton gör inte så värst mycket nytta nu för tiden och det borde krävas en hel del skador för att han ska få spela. Cory Conacher, Jack Skille och Harry Zolnierczyk kom in över sommaren och ger lite rutin en bra bit ner i hierarkin.

---

Nyckelspelare:

John Tavares, Jaroslav Halak, Frans Nielsen

Nyförvärv:

Jaroslav Halak – från Washington – trade
Mikhail Grabovski – från Washington – free agent
Nikolai Kulemin – från Toronto – free agent
Chad Johnson – från Boston – free agent
T.J. Brennan – från Toronto (AHL) – free agent
Harry Zolnierczyk – från Pittsburgh – free agent
Cory Conacher – från Buffalo – free agent
Jack Skille – från Columbus – free agent

Förluster:

Evgeni Nabokov – till Tampa Bay – free agent
Radek Martinek – ny klubb ej klar

Svenskar:

Sebastian Collberg, John Persson, Johan Sundström

Coach:

Jack Capuano

Preliminär laguppställning:

Josh Bailey – John Tavares – Kyle Okposo
Michael Grabner – Frans Nielsen – Ryan Strome
Nikolai Kulemin – Mikhail Grabovski – Cal Clutterbuck
Matt Martin – Casey Cizikas – Brock Nelson

Calvin de Haan – Travis Hamonic
Thomas Hickey – Lubomir Visnovsky
Brian Strait – T.J. Brennan

Jaroslav Halak (Chad Johnson)

Andra notabla spelare: Kevin Poulin, Griffin Reinhart, Matt Donovan, Matt Carkner, Colin McDonald, Anders Lee, Cory Conacher, Eric Boulton, Jack Skille, Harry Zolnierczyk

---

Bästa nyförvärvet: Jaroslav Halak

All heder åt Grabovski och Kulemin, men målvaktens betydelse går trots allt inte att bortse från. Jaroslav Halak kommer att bli otroligt viktig för Islanders och kan mycket väl vara skillnaden mellan känn på slutspel och ny bottenplacering.

Värsta förlusten: Evgeni Nabokov

Konkurrensen är obefintlig. Varken Evgeni Nabokov eller Radek Martinek kommer att saknas, men Nabokov höll ändå en halvhygglig nivå under rådande omständigheter.

Årets poängkung: John Tavares

Enbart en långtidsskada kan hindra John Tavares från att ta hem den interna poängligan. Poängsnittet var ett av ligans bästa innan skadan i OS, och det är inte direkt mycket som talar för att den här säsongen blir något annorlunda.

Årets nykomling: T.J. Brennan

Det var säkert en del som ryckte på ögonbrynen när hypade T.J. Brennan valde Islanders, men det är ett klokt val. Han kommer få goda möjligheter att ta en stor roll och etablera sig i NHL på ett sätt som kanske inte skulle finnas bland betydligt bättre lag.

Årets genombrott: Ryan Strome

I en offensiv omgivning och med förtroende kan Ryan Strome mycket väl bygga vidare på det han visade upp förra säsongen.

###

REDAKTIONENS RANKNING:

1.
2.
3.
4..
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24. NY Islanders
25. Winnipeg
26. Ottawa
27. Carolina
28. Calgary
29. Florida
30. Buffalo