Liverpool - Southampton 1-2 (0-1)
Liverpool förlorade i dag fjärde hemmamatchen för säsongen, när Southampton reste hem med en 2-1-seger. Brett Ormerod gjorde mål redan i den andra minuten och Liverpool vaknade till liv alldeles för sent.
Gérard Houllier gör en förändring i startelvan jämfört med matchen mot Newcastle. Det är i veckan influensasjuke Florent Sinama-Pongolle som tar plats på bänken tillsammans med Patrice Luzi, Bruno Cheyrou, Salif Diao och Anthony Le Tallec. Vladimir Smicer kommer in i stället.
Första halvlek
Liverpool anfaller och skaffar fram en hörna redan efter drygt 30 sekunder. En lovande start? Inte direkt... Att hörnan fastnar på den förste försvararen är vi vana vid, men sedan misslyckas vi även med att vinna andrabollen då John Arne Riise kunde ha agerat mer resolut.
Southampton rensar undan och bollen hamnar ute på vänsterkanten i höjd med mittlinjen dit John Otsemobor letat sig ut. Högerbacken skickar in bollen mot straffområdet, men den hamnar direkt hos en bortaspelare som skickar en hög djupledsboll att löpa på för Brett Ormerod.
Stéphane Henchoz brukar alltid vara kvar som siste utespelare på hörnorna, men i dag har vi ingen och Dietmar Hamann tvingas löpa med Southamptonforwarden mot eget mål. Kanske med en tanke på frilägesutvisning väljer Hamann att inte gå inte så resolut som vi är vana vid, med följd att Ormerod kan sprinta mot mål och överlista Chris Kirkland med ett lågt avslut mellan benen.
Något direkt gensvar från Liverpool dröjer, även om Smicer har ett skott i den sjätte minuten som täcks ut till hörna av en bortaförsvarare.
Otsemobor driver upp bollen på högerkanten efter tolv minuter och när ingen medspelare direkt verkar villig att hänga på fortsätter han, drar en försvarare, och slår ett hårt mycket lurigt inlägg som precis smiter förbi både Heskey och två Southamptonspelare. Bollen träffar till slut Diouf på andra sidan målet, men senegalesen lyckas inte bättre än att nicka ut den över kortlinjen.
I den 23 minuten har David Prutton en hygglig skarvnick som smiter ett par meter över Kirklands ribba efter ett fint vänsterinlägg från Marian Pahars.
I den 27 minuten går Smicer på genombrott med boll och i duell med två bortaspelare i offensivt straffområde väljer han att söka kontakt och gå i backen. Ingen straff om du frågar mig och det tycker domare Paul Durkin inte heller.
Diouf hittar Heskey med ett inlägg från höger i den 34 minuten, men forwarden har kroppen lutad bakåt och nickar långt över. Lite bättre period av Liverpool nu som i alla fall börjar få in bollar i straffområdet. Som i den 36 minuten när Gerrards hårda högerkross orsakar vissa problem för Anti Niemi i Southamptonmålet. Målvakten ska nog vara glad att de framsträckta fötterna från de egna försvararna inte var på bollen.
Otsemobor visar prov på fin känsla fem minuter före paus, då han på Gerrardvis lyfter en boll över backlinjen till en djupledslöpande Murphy. Murphy drar till direkt med en motståndare i snabbt antågande och skjuter ganska högt över.
I samma veva blir Claus Lundekvam tvungen att avbryta matchen och ersätts av Chris Marsden, med följd att Southampton tvingas till vissa justeringar i defensiven.
Sammanfattning
Visst får Southampton ett tidigt mål och kan spela ganska avslappnat, men jag tycker inte att de backar hem med någon köttmur och bara tjongar iväg bollen. De väntar ut Liverpool och sätter in stöten i närkamperna precis när det behövs och stänger spelvägarna för oss. De verkar dessutom skrämmande nog hungrigare än oss över hela planen. Att en svensk så föredömligt håller hela vår offensiv i schack är en mycket klen tröst.
Liverpool får alltså ett mål i baken efter en och en halv minut, men någon form av tokoffensiv eller nu-måste-vi-försöka-ännu-hårdare-forcering uteblir fullständigt. Det är naturligtvis inte tal om att ge upp så tidigt, men samtidigt ger spelarna uttryck av att ingen riktigt vet hur det ska gå till att vända matchen. Eller var det här fortsättningen på reservlagsmatchen som avbröts i veckan?
Vi har ett stort bollinnehav, men har varken kompetensen att kombinera till ett långvarigt anfallsspel, löpvilligheten och kämpaglöden att pressa tillbaka Southampton, eller spetskompetensen framför mål att åstadkomma något med små medel.
Andra halvlek
Trots en oerhört svag första halvlek kommer Liverpool ut med oförändrat manskap till den andra halvleken. Southampton gör likadant.
Efter 49 minuter slänger sig Heskey mellan Michael Svensson och Danny Higginbotham för att nå Dioufs högerinlägg, men Liverpoolforwarden missar bollen med en hårsmån.
I anfallet efteråt överarbetar James Beattie lite på vänsterkanten och driver bollen ut över kortlinjen. Tur det, för inne i straffområdet väntade Ormerod tämligen obevakad.
En minut senare återupprepar sig historien och Liverpoolförsvaret noterade förmodligen inte det jag nyss nämnde. Beattie lyckas den här gången trä in bollen från vänsterkanten och bollen når nu fram till Pahars som i stort sett har öppet mål från tolv meter. Avslutet från letten är tack och lov riktigt svagt och bollen går en bra bit utanför Kirklands högra stolpe.
Liverpool har inte alls kommit ut som ett nytt lag efter pausvilan och Southampton är ytterst nära att öka på till 2-0 med sin andra jättechans på bara några få minuter. Den här gången är det inhoppare Marsden som med ett precist inlägg från vänsterkanten siktar mot Beatties panna. Beattie får stå sopren inne i Liverpools straffområde och måtta någon sekund. Kanske blir det ett fall av "ta för god tid på sig"-syndromet eftersom Southamptonforwarden väljer att placera nicken ganska mitt i målet.
Nu är nicken inte så dålig och Kirkland som är på väg åt andra hållet tvingas till en kvalificerad enhandsräddning för att hålla ute bollen. Sami Hyypiä fullföljer sedan rensningen.
Först nu agerar Gérard Houllier och ungdomsplutonen i form av Anthony Le Tallec och Florent Sinama-Pongolle ersätter Dietmar Hamann och El-Hadji Diouf. Och se vad ett par byten kan göra!
Med nästan en timme spelad har Liverpool fortfarande inte haft ett enda avslut på mål, men tack vare inhopparna börjar vi nu närma oss nätkänning. Smicer skjuter på en täckande försvarare i den 60 minuten och Pongolle följer upp returen genom att slänga fram en fot. Niemi gör en bra parad, men Pongolles avslut var å andra sidan inte särskilt hårt. Momentet efteråt når Hyypiä högst i straffområdet, men Jason Dodd kan sparka undan finnens nick ståendes på mållinjen.
Dryga tre minuter senare visar Svensson i bortalaget tyvärr hur det skall gå till. Försvararen som nätade senast mot Charlton sätter klockrent pannan till en hörna och trots att Kirkland förmodligen känner av bollen med fingertopparna är den för hård och välplacerad för att kunna stoppas. 2-0 till Southampton.
Murphy har ett skott utanför efter 70 minuter innan en av Liverpools mest offensiva spelar för dagen, Otsemobor, går på en soloraid två minuter senare. Högerbacken passerar fyra, fem spelare innan han skjuter mot Niemis närmaste kryss. Vinkeln är dock ganska snäv och finländaren kan rädda ut bollen till hörna.
Men Liverpool tar den livlina som krävs och lyckas reducera med kvarten kvar. Heskey nickar ner bollen till Gerrard som klipper till lågt rakt framför mål precis utanför straffområdet. Niemi tvingas ge retur ut till höger och inte ens Heskey kan missa det läget som erbjuds, utan ger Anfieldpubliken förnyat hopp.
Nu tänder hemmaspelarna i alla fall till och Pongolle är mycket nära att kvittera i den 79 minuten. Fransmannens skott passerar Niemi, men hålls ute av Higginbotham som offrar sig framför mål.
Heskey går ner för räkning i två minuter i Southamptons straffområde och det är dyrbara minuter som tickar i väg. I den 85 minuten är Heskey i alla fall uppe igen och är först på en flack frispark från Gerrard, men hårt uppvaktad är det inget som oroar Niemi alltför mycket.
Liverpool verkar ha förlikat sig med sitt öde och efter den nicken har vi inte kraft att trycka på mer framåt. Fjärdedomaren visar fyra minuters stopptid, men det närmaste en kvitteringschans vi kommer är en total snedträff av Smicer inne i straffområdet.
Sammanfattning
Fjärde hemmaförlusten för säsongen och vi ramlar ner till nionde plats. Inte lyckas vi utnyttja Chelseas oväntade förlust hemma mot Bolton heller. 1-2 känns igen på Anfields resultattavla, men i dag var det inget topplag på besök och vi kan med all välvilja i världen inte påstå att vi dominerade stort och radade upp chanser.
Totalt 62 % i bollinnehav under matchen, det stämmer, men gör du inget av bollen är det lika meningsfullt som en madrass full med pengar.
Vi spelade under den första timmen praktiskt taget utan någon anfallare eller kalla ni det vad ni vill. Meningen var säkert att Heskey skulle agera bollmottagare strax utanför straffområdet, även om lite bättre utdelning i nickduellerna hade kunnat önskas, och att spelare som Diouf och Smicer skulle fylla på med offensiva löpningar. Var detta fallet misslyckades det totalt - var det inte det är det nästan ännu värre, eftersom det då dels innebar att Houllier på allvar trodde att Smicer och Heskey skulle sätta skräck i Southampton och dels innebar att ingen hörde vad han sa.
Spelarkritik
Chris Kirkland får en mardrömsöppning och även om han är på bollen tvingas han kapitulera efter en dryg minut. I övrigt gör han allt han ska och står för en vass enhandsräddning på Beatties nick, vilket tillfälligt ger oss hopp om poäng.
Även om det var en svag hörna måste någon ha misskött sina åtaganden när ingen i backlinjen finns på egen planhalva för att jaga efter Ormerod i matchöppningen efter den misslyckade hörnan. Vem det var vet jag dock inte.
Med tanke på hur sällan Southampton stack upp i offensiven och vilka jättechanser de ändå skapade är det svårt att ge backlinjen godkänt i dag. Visst står både Sami Hyypiä och Igor Biscan för resoluta och vältimade blockeringar och brytningar, men när vi inte kan försvara oss från en samlad backlinje finns det stora ytor för motståndarna. Och kan någon skicka en instruktionsvideo med lyckade uppspel till John Arne Riise.
Glädjeämnet i dag var Jon Otsemobors offensiva raider på högerkanten som till och med Steve Finnan borde ta och lära av. Agerar eventuellt något svagt på 0-1-målet, då han från vänsterkanten skickar bollen rätt in i planen.
Inte ens Dietmar Hamann gjorde en bra match i dag och fick finna sig i att bli utbytt redan efter 57 minuter. När Liverpool måste jaga kommer han ju inte mest till sin rätt och var dessutom osedvanligt slarvig i passningsspelet. Man kan fråga sig om det hade varit bättre att låta tysken chansbryta när Ormerod stormade fram efter en minut, men jag skulle säga att det var rutinerat av Hamann att inte visa ut sig från den här matchen och ytterligare någon under julperioden. Dessutom så återstod i stort sett hela matchen och Kirkland kunde ju faktiskt ha räddat.
Steven Gerrard försökte med ett par kraftruscher och initiativ desperat få igång laget, men utan lycka. Framför allt visade han den vilja som så många lagkamrater saknade i dag. Målskytten från förra veckan, Danny Murphy, satte till foten efter en djupledslöpning, men fick i övrigt inte till mycket konstruktivt på mittfältet.
El-Hadji Diouf fick som vanligt finna sig i att byta kant en bit in i matchen, men lyckades inte mycket bättre för det. Fick till ett vettigt inlägg till Heskey i vardera halvleken, men fortfarande dröjer han med att ta beslut i det avgörande lägen. Vladimir Smicer var den ende som fick Anti Niemi att reagera i första halvlek med ett skott efter sex minuter och en löpning där han försökte få straff. På det hela skapade dock tjecken väldigt lite och var det verkligen meningen att han skulle spela forward?
Emile Heskey markerades för det mest helt ut ur matchen av Mikael Svensson. Nu ska jag inte skälla så mycket på Heskey, eftersom han ju faktiskt börjat göra mål med sådana mellanrum att man kan dra sig till minnes när det senaste kom. Han blir i stället symbolen för hur enformigt Liverpools anfallsspel är och hur misslyckat det blir när vi möter ett markeringssäkert och nickstarkt försvar.
Anthony Le Tallec och Florent Sinama-Pongolle lyfter genast Liverpools spel och bevisar hur mycket man kan åstadkomma när man lägger sig till med den ena av fotbollens ingredienser - löpningarna. Det räckte med lite pigga ben (och då har Pongolle ändå dragits med influensa i veckan) som stressade Southampton högt upp i planen för att vi skulle vaska fram ett par målchanser. Även om man kan kritisera det första skottet för att vara för lamt hade Pongolle ändå två avslut på mål och det var det få i Liverpool som kunde skryta med i dag.
Bäste Liverpoolspelare: Jon Otsemobor
Det är tack vare dem
sidan lever!