ITFC SWEDENS LÖRDAGSPANEL - VECKA 16 (Nr 446)
Efter ett paneluppehåll till följd av säsongens medlemsresa är en kvartett panelmedlemmar tillbaka, hungrigare än nånsin! Vi avhandlar medlemsresan, toppstriden, avslutningen i ligan och frågan om Premier League. Come on you Blues!
Några av er i panelen var med på medlemsresan förra veckan. Kan du ge en sammanfattning av höjd- och lågpunkter till alla stackare som inte var med?
Pelle:
Stadium-touren var en höjdare, den gemensamma middagen på Portman Road var supertrevlig och inramningen kring lördagsmatchen var ju fantastisk. Men oftast är det de där små sakerna som jag brukar ta med mig efter en medlemsresa. Det som händer lite sådär i förbifarten. En öl i solskenet. Samtalen. Om fotboll, om livet. Alla skratten. Gemenskapen. Ja, det där brukar betyda mest för mig. Lågpunkter, då? Jag förstår faktiskt inte frågan.
Martin D:
Först och främst - ett rungande tack och hurra till alla som så förtjänstfullt ordnade programmet till denna resa - så imponerad av den energi ni lagt ned, bra jobbat! Det fanns som vanligt många höjdpunkter på resan. Om vi ska börja "on pitch" fanns ju såklart att vi hann med två hemmamatcher och den nya stadion-rundturen var en tydlig förbättring mot tidigare. Annars vill jag speciellt lyfta känslan att, off-pitch, träffa alla gamla och nya medlemsresenärer och diskutera högt och lågt om vår kära klubb i strålande sol, grönska och försommarvärme. Det som sedan verkligen skiljer ut denna resa från vanliga fotbollsresor är ju den upplevda närheten till klubben och besöket på the Dove med klubblegendarer på plats var ytterligare ett kvitto på detta.
Självklart drog jag sedan mitt strå till stacken genom att spendera några surt förvärvade tusenlappar på Planet Blue i fåfäng förhoppning att barnen ska programmeras till Ipswich-supportrar och att mitt bidrag till ökad klubbomsättning ska ge oss extra utrymme i Financial Fair Play-reglerna...
Måste jag då hitta lågpunkter så var det kanske att vi inte tog fler poäng från matcherna samt att stadsplanerarna och byggherrarna i Ipswich snarast måste ta ett krismöte för att rusta upp stan i ett gemensamt helhetsgrepp. Hur är det möjligt att alla närbelägna städer och byar är hur mysiga som helst och vi har ruiner och förfallna ödetomter på första parkett?
Dan:
Höjdpunkter: allt. Lågpunkter: förstår inte frågan.
Nämen, höjdpunkter var ju det mesta: matchen, så klart, kvällen med George Burley och Simon Milton, ölen före matchen med alla likasinnade, vädret, stämningen, atmosfären, ja hur länge ska jag hålla på? Lågpunkter fanns det ju inga, bortsett kanske från Middlesbroughs mål, och att jag hade fixat det så dåligt att jag var tvungen att ta en svindyr taxi från Arlanda och hem; men som man bäddar får man ligga.
Tack för ett snorbra arrangemang och allt trevligt sällskap!
Tänk att toppen av denna Championshipsäsong nu blivit så tajt och att även Southampton bjudits tillbaka in i uppflyttningsdansen! Vad tror du kommer att bli avgörande de sista skälvande veckorna av säsongen och är det en fördel eller nackdel att vi har våra tre kvarvarande matcher samlade till den allra sista veckan?
Pelle:
Det kan nog vara bra. KMac och hans staff har sedan dag ett, jobbat med att bygga upp spelarnas fitness och mentala styrka. Det kommer inte att falla på det. Andra saker kan komma att avgöra. Det är dock värre med min egen fitness och mentala styrka. Jag har sådan jävla ångest. Hjärtklappning och ofrivilliga svettningar. Och skulle det värsta inträffa….att vi missar topp-2 och får möta Norwich i play-off så har Panel-Martin och jag kommit överens om att vi vid tidpunkt, tillsammans ska avskärma oss från omvärlden i ett antal timmar, kanske dagar, för att istället titta på gamla VHS-filmer från 80-talet.
Martin D:
Ja, detta kommer verkligen bli en omtalad säsong med säkert flera poängrekord utan att alla kommer få gå med upp i finrummet. Vad gäller spelschemat så får väl vi ta det onda med det goda. Överskuggande tycker jag att det var lämpligt för oss med ett speluppehåll så vi hinner ladda om samt skaka av oss småskavanker och sjukdomar, kanske kan t o m Burns och Hirst hinna tillbaka? Det är även ofta en fördel att spela fler matcher sent i säsongen om man möter lag som inte längre har något att spela för, så spelschemat (med twisten att Saints möte både Leeds och Leicester) är definitivt något som är med och regisserar detta drama till säsong. Sällan har det varit så intressant att även se motståndarnas matcher... Det är såklart en risk att våra sista matcher kommer i en tät följd och det gäller att vi håller form och fitness ända in i kaklet.
Mentaliteten spelar också in. Pressen kan verkligen ta ut sin rätt - och den är ju onekligen på de tre fd PL-lagen som riskerar att fullkomligt implodera om de får ännu en säsong i Championship, medan vi egentligen har allt att vinna. I skrivande stund så har ju alla tre topplag börjat vobbla i poängtillströmning och jag har sett inte alltför otroliga scenarion där det slutar med alla fyra topplag på 94 poäng (gaaaaaah). Förhoppningsvis kan vår coach-of-the-year fira en taktisk triumf med något genidrag i taktik såhär på upploppet.
AC:
Smått otroligt, men visst känns det ganska bra att ha det i egna händer. Jag är livrädd för ett kval och har haft mörka tankar, tidigare under säsongen, på att vi skulle bomma direktuppflyttning och således behöva rikta in oss på kvalspel och att det skulle gå åt h-e. Hull har fortfarande allt att spela för i jakten på kvalplats, Coventry detsamma om man väljer att se glaset som halvfullt, och Huddersfield i allra högsta grad! Intressant att Huddersfield har Birmingham hemma i näst sista matchen, laget som de strider med om sista säkra platsen, innan de springer på oss på Portman Road i omgång 46. För att göra det än mer delikat så tar Birmingham mot Norwich i sista omgången… :)
Dan:
Det avgörande de sista omgångarna blir att inte förlora, för det tror jag att många av lagen kommer att göra. Varje ynka poäng kommer att bli väldigt betydelsefull. Men det kommer att bli otroligt jämnt och påfrestande för alla stackars fans nerver och hjärtan. Att vi får ett lite längre uppehåll än övriga lag kan absolut vara en fördel, eftersom vi får chansen att vila upp oss, samla ihop oss och noggrant förbereda oss för de tre matcherna. Och ännu mer av en fördel blir det om det går dåligt för de andra lagen. Men, om de andra lagen går bra, blir det snarare väldigt stor press på oss i stället, och då kan det snabbt bli till en nackdel. Fast, om man är en sån där som tycker att glaset snarare är halvfullt än halvtomt, så är det självklart en fördel.
När vi kommer till avslutningen kan man tänka sig att det blir en del rotation i laget när det är så tätt matchande. Eller inte? Maxar KMac sin bästa startelva i avslutningen eller hur kommer det se ut tror du? Och vilken startelva vill du se när vi kommer till avslutningen?
Dan:
Jag tänker att han maxar startelvan och kör rätt konsekvent i de tre matcherna. Om det inte är så att det finns små detaljer han vill ändra på, beroende på motstånd och annat. Så kanske lite roterande, men inte särskilt mycket. Nu gäller det ju bara att köra ända in i kaklet. Om vi misslyckas har vi ändå minst nio dagar till första play off-matchen.
Den startelva jag vill se är den vanliga: Hladky – Clarke, Woolfenden, Burgess, Davis – Morsy, Luongo – Hutchinson, Chaplin, Broadhead – Moore. Supersubs blir Al-Hamadi och Burns (kanske).
Pelle:
Ja, jag kan nog tänka mig att KMac kommer att vilja rotera lite. Just med tanke på det täta matchandet, men också utifrån en del taktiska argument. Skulle tro att spelare som Lewis Travis och Jack Taylor kan vara aktuella för startelvan i enstaka matcher. Likaså Kayden Jackson och Jeremy Sarmiento. Men i övrigt så vill han nog behålla stommen så långt det är möjligt, ja ni vet ju hur den brukar se ut….Hladky, Burgess, Davis, Morsy o.s.v.
Martin D:
Det känns som att KMac landat i en första 11 han föredrar så är alla i den friska och i form så tror jag att de kommer att starta allt och hoppas att vår starka bänk kommer kunna fortsätta att fälla avgörandet sista halvtimmen. Att stommen Davis - Morsy - Moore får vara i form och skadefria tror jag är grunden till vår lycka.
AC:
Sjuk avslutning för oss och det här lilla uppehållet behöver inte vara av ondo. Hade vi kommit från två övertygande segrar hade jag kanske inte uppskattat uppehållet lika mycket, men det kan vara ett bra tillfälle att landa i situationen vi befinner oss i och verkligen kraftsamla till avslutningen. Gissningsvis sparas det inte på krutet men de kan komma att roteras något på de ovissa positionerna Clarke/Tuanzebe och någon av de tre offensivare mittenpositionerna (om ni fattar vad jag menar). :)
Hladky – Clarke/Tuanzebe, Woolfenden, Burgess, Davis – Morsey, Luongo – Hutchinson/Burns, Chaplin, Broadhead/Sarmiento – Moore.
Många gånger under denna säsong har vi diskuterat i smågrupper om vi verkligen vill gå upp i Premier League. Vad har du för inställning i frågan och är vi egentligen redo att gå upp redan nu? För- och nackdelar med att vara i PL kontra andradivisionen?
AC:
Ju äldre man blir, desto mer nostalgisk och bakåtsträvande blir man (jag) så det kommer bli intressant att se hur jag hanterar ett avancemang. Jag minns faktiskt inte senaste gången jag satte mig och tittade på en PL match, eller CL match heller för den delen…eftersom jag har precis NOLL intresse för skiten. OM (när) det som är på väg att hända verkligen händer, kommer ju givetvis inställningen förändras (hoppas jag) och det ser jag verkligen fram emot! Tillbaka till finrummet.
Och om det är någon gång vi SKA avancera är det nu då vi nog inte mått så här bra på 35-40 år som klubb. Medvinden är total. Vi har ju även en manager och ett par spelare som är alldeles för bra för the Championship, så ett avancemang i år hjälper oss nog att få behålla dessa…
En något tråkig aspekt, som man givetvis inte får fastna i, är att truppen som gjort den här resan inte håller PL-klass så där är en hel del som kommer få kliva åt sidan. Helt okej med det antar jag... Jag är ju dock, och kommer alltid att vara, en Championship/League One/League Two-vurmare, eller ännu bättre Division II, Division III, Division IV-vurmare. Fy fan vad gammal jag är. :)
Dan:
Jag anser inte att vi är mogna för PL, och tror att vi skulle få det oerhört svårt där. Men nu när vi är så nära, så måste vi bara ta chansen. Man vet aldrig när nästa chans kommer; det kan se helt annorlunda ut nästa år. Den stora nackdelen med att gå upp, är att det kommer bli ett tråkigare år rent fotbollsmässigt, eftersom vi troligen kommer att förlora mer. Det kommer också finnas en viss risk för att vi förköper oss och tappar allt det vi har byggt upp fram till nu, men det tror jag inte riktigt på. Men fördelarna överväger absolut. Vi vill ju mäta oss med de bästa, och mirakel har skett för – vi kan lyckas hanka oss kvar, och växa. Och vi kommer att få otroligt mycket mer pengar, större attraktionskraft, mer PR, ja, you name it, så det mesta är ändå positivt. Och vi får ju de där omtalade parachute-pengarna om vi åker ut.
Martin D:
Running towards greed, istället för adversity? Tjaaaa.... Efter att ha klurat på detta fram och tillbaka, och det var ju även en fråga till Milton på the Dove, och tänkt på lång sikt så landar jag ändå i att vi bör vilja gå upp. Är vi därmed redo för det denna säsong? Nej, det tror jag inte. Laget är i akut behov av förstärkningar om vi inte bara ska bli hönsmat en trappa upp. Men besöket på övervåningen, även om det blir kort, kommer göra att vi snabbare än annars kan bygga upp ett starkt och hållbart lag över tid (tack vare ev fallskärmspengar etc). Det är ju inte heller så att vi enkelt har valet varje år om och när det passar oss bäst att gå upp... Om vi inte går upp nu kanske vi aldrig ens får chansen igen under överskådlig framtid. Med detta sagt så är inte heller jag helt övertygad av de penninggiriga, korruptionsstinkande och cyniska kommersialiseringsjippona till fotboll som högstligorna är. De kan lätt käka upp en community club on a mission och vad händer med våra kvällar på the Dove?... Den brasklappen kan väl vara någon slags tröst om vi missar uppflyttning...
Pelle:
Jag är sedan flera år tillbaka mycket måttligt intresserad av PL eller de andra större europeiska ligorna (för att inte tala om Champions League). Jag gillar inte utvecklingen, jag gillar inte strukturerna bakom, det kommersiella spektakel det formats till…eller de vansinnespengar som numera är förenat med transfers och spelarlöner. På så sätt så har jag inget emot att hålla på ett lag i Championship eller i serier lägre än så. Samtidigt så går det mot alla naturlagar att inte vilja se laget i sitt hjärta vara framgångsrika på högsta nivå. Det har varit 25 långa år av pina, elände och försummelse. Jag vill att vi tar hem det här. Jag vill se KMac och spelarna ta det här bygget så långt det går. Jag vill se Ipswich i PL. Och åker vi ut direkt, så är det så. Då kan vi ju med fallskärmspengarna bygga upp något som är stabilt och långsiktigt. Men oavsett var vi befinner oss nästa säsong så kommer jag inte att ändra åsikt om dagens toppfotboll. Tycker ni att det låter motsägelsefullt? Det skiter jag faktiskt i.
