- -
Manchester City 3 - 1 Portsmouth
Individuella försvarsmisstag fällde Portsmouth i jakten på Everton. Avståndet till femte plats är i praktiken fyra poäng då Everton har överlägsen målskillnad, och dessutom passade Aston Villa på att smita förbi.
Portsmouths startelva var väntad med spelare som Diarra och Utaka tillbaka. Dock saknades virussjuke Johnson som fick ersättas av Lauren. Manchester City tvingades placera Elano på högerbacken, något som visade sig vara ett bra drag då brasilianaren skötte sig utmärkt mot Kranjcar.
Gästerna inledde bäst med Bouba Diops långskott och Distins svaga miss i ett perfekt nickläge. Portsmouth hade bra kontroll inledningsvis och allt såg positivt ut.
Men då tyckte Sol Campbell att allt såg för bra ut och bestämde sig för att göra allt för att åstadkomma ett missförstånd med James. Målvakten skickade bollen rakt på Benjani som spelade in till Ireland. Ireland fick sedan på en felträff som friställde Vassell i ett läge där inte ens han kunde missa. City hade fått en drömstart, men det skulle bli än värre för de för dagen svartklädda gästerna.
Blottt två minuter senare ringde det i James mål igen. Petrov fintade pinsamt enkelt bort Lauren innan han tåfjuttade bollen via Campbell och in i nät. Efter tolv minuter stod det 2-0 trots att City knappt haft en målchans.
Men det var väl det som hemmalaget behövde för att kunna prestera lite fin fotboll framför sina fans för första gången på länge. Nyvunnet självförtroende spelade en viss roll i det hela, Portsmouths behov av att anfalla spelade nog en än större roll.
Diop fick en bra reduceringschans på Hreidarssons fina inlägg några minuter senare, men hans nick från nära håll gick över. Det har vi sett många gånger förut, Diop har väldigt svårt att näta för Portsmouth.
Retstickan Petrov försökte sedan provocera fram något fult från Utaka i samband med ett inkast. Bollen var över linjen när Petrov sparkade Utaka över vaderna varpå Utaka svarade med en knuff. Marriner nöjde sig med att inte utdela ett straff denna gång.
I den 21:a minuten kom Portsmouth undan en straffspark när Campbell styrde ett inlägg till hörna med armen. Det var en hands som var allt annat än "deliberate" då han hade armen bakom ryggen och det är väldigt sällan en domare i Premier League blåser straff där.
Två svaga ingripanden av Joe Hart gav Portsmouth en livlina in i matchen igen. Efter en tilltrasslad vidarebefordrade Defoe ett inlägg till Utaka som kunde lätta bollen förbi en märkligt agerande målvakt. 2-1 och match igen.
Benjani hade sedan två bra lägen att göra 3-1. Först en nick i fritt läge rakt på James, sedan ett hårt och lågt skott som James kunde rädda. Benjani var så långt precis så bra som vi vet att han kan vara.
Fem minuter före halvtid valde Marriner att avgöra matchen med ett mycket hårt domslut. Hreidarsson drog ner Vassell metern utanför straffområdet i en situation där Vassell inte hade någon som helst chans att nå bollen före James. Reglerna säger att det ska vara frispark om en spelare fäller en annan, oavsett om spelaren kan nå bollen eller ej, så där kan man inte protestera även om regeln kan tyckas lite märklig.
Däremot kan man verkligen protestera mot det röda kortet. På svenska heter det målchansutvisning och jag räknar kallt med att det är samma sak som "professional foul". Hur kan det vara en målchans om inte Vassell kan nå bollen? Eller åkte Hreidarsson ut för "serious foul play"? Knappast. Men det ska också sägas att Hreidarsson inte hade behövt riva ner Vassell och han i och med detta faktiskt bjöd in domslutet.
Halvleken var inte slut i och med detta och Vassell hann med att testa James med ett fint skruvat skott från straffområdets hörn. Värt ett bättre öde brukar man säga om sådana skott, men City hade väl ändå fått tillräckligt mycket av gästernas försvar och domaren i det läget.
Portsmouth ändrade inget till andra halvlek annat än att Muntari tog klivet ner som vänsterback. Och med en man mindre började man faktiskt spela bättre. Defoe fick en passning från vänster och tog bollen förbi Dunne som fällde anfallaren med en klumpig tackling. Dunne träffade bara ben och med tanke på utvisningen innan borde kanske Marriner dömt straff då Defoe ändå inte hade haft någon chans på att nå bollen.
Men bättre att döma ett fel och ett rätt istället för två fel där respektive domslut skulle gagna först det ena och sedan det andra laget, tänkte domaren och brydde sig inte om att blåsa.
Det var det sista Dunne gjorde innan han ersattes av ynglingen Williamson. Williamson tog plats på vänsterbacken och Ball flyttade in i mitten. Hade Portsmouth i det här läget haft elva man på plan hade jag varit säker på en vändning.
Nu var så inte fallet och Benjani hann bränna ytterligare ett fint läge innan Portsmouth började producera på allvar. Likheten med missen mot Manchester City och James för två år sedan var slående då han visade fin teknik innan han sköt över efter att ha klarat av det svåra.
Lady Luck log mot Manchester City, Everton och Aston Villa då Portsmouth träffade bägge stolparna inom loppet av ett par sekunder. Muntari fintade sig förbi sin back och sköt i den vänstra stolpen. Inte nog med det, bollen studsade också mitt emellan både Kranjcar och Defoe som hade haft öppet mål, men den hamnade ändå till slut hos Utaka som bredsidade bollen i den andra stolpen. Hemmafansen kunde dra en lättnadens suck, ett mål i det läget hade kunnat göra de babyblå hemmaspelarna nervösa.
Den adrenalinuppumpade Williamson satsade stenhårt på bollen men träffade bara Utaka. Rött kort tyckte man från Portsmouths bänk, men det hade varit lite väl hårt dömt. Marriner hade ju gjort sitt hårda domslut redan. Tacklingen träffade illa, men Williamson såg ut att spela på bollen och det gula kortet var korrekt utdelat. En som borde blivit varnad för konstant provocerande var Petrov, men bulgaren kom undan denna gång.
Lauren tyckte sedan att Williamson borde sättas på plats för sin tuffa satsning. Eller så ville han bara visa hur man tacklar riktigt fult. I en duell som Lauren aldrig kunde vinna satsade han på en helkroppsbensax där han träffade vänsterbacken med (!) skrevet. Det hade kunnat gå riktigt illa och ett rött kort hade varit befogat. Uppsåtet ska bestraffas i sådana situationer, inte konsekvensen av handlandet.
Matchen avgjordes definitivt dryga kvarten före full tid. Benjani vände bort Distin och sköt distinkt in sitt välförtjänta mål. I en tid då klubbkänsla tycks vara bortblåst visade Benjani mycket av detta då han inte rörde en min utan tittade ner i marken som om han skämdes för att ha gjort mål på klubben som betytt och fortfarande betyder så mycket för honom. Jag tror att nästan alla Portsmouth-fans unnade Benjani ett mål i denna match även om det betydde förlorade poäng.
Portsmouth kastade in Baros och Aubey för ett sista försök att ta en poäng. Baros fick ett läge då han snyggt tog ner bollen, men avslutet gick rakt på Hart och det var precis ett sådant avslut som kännetecknar en forward som inte gjort mål på denna sidan nyår. Inhoppande Davis sköt sedan ett skott som Hart boxade undan till hörna.
Portsmouth gav inte upp efter utvisningen utan spelade rätt så bra med en man mindre. Med det spelet man visade upp i andra halvlek förtjänade man en poäng, men å andra sidan spelade hemmalaget rätt så bra också och kan sägas vara förtjänt av sina tre poäng. Kampen om femteplatsen lever fortfarande med Everton två poäng före Aston Villa och ytterligare en före Portsmouth. Tre segrar på de tre sista matcherna kan räcka för Portsmouth då Everton ska möta både Arsenal borta och Aston Villa hemma.