- -
Portsmouth 0 - 3 Newcastle
Newcastle tog revansch för 1-4-förlusten hemma mot Portsmouth för ett år sedan genom att vinna på Fratton Park med klara 3-0. Siffrorna blev lite väl stora, men Newcastle var det vassare laget och vann av den anledningen rättvist.
Bägge lagen hade en del frågetecken inför matchen, men vid avspark stod det klart att Portsmouth hade de tyngre avbräcken. Borta var Glen Johnson med ett knäproblem som han haft en längre tid och borta var även Glen Little som fick influensa dagen innan match. Högerkanten var därmed bortblåst och med truppens två bästa innermittfältare, Lassana Diarra och Papa Bouba Diop, borta såg läget inte alltför ljust ut.
För Newcastles del hann tyvärr både Nicky Butt och Danny Guthrie friskna till lagom till match, och detta skulle få en viktig roll för matchens utgång. Undertecknad, som inför gårdagens match inte hade sett Guthries storhet, fick äta upp sina ord. Guthrie var en av planens bästa spelare.
Newcastle startade avvaktande och överlät initiativet till Portsmouth. Målchanser var det dock ont om inledningsvis då hemmalaget gång på gång körde fast framför gästernas straffområde. Belhadj kom i flera attacker på vänsterkanten, men inläggen var det inte någon högre kvalité på. Istället var det Newcastle som skapade det mesta av det bästa. Första målchansen kom när ett lågt inlägg skarvades utanför av Michael Owen.
Portsmouth skapade sedan två fina möjligheter att ta ledningen. Defoe kom turligt fri efter en försvarsmiss, men hans lobb över den felplacerade Given var inte bra nog. Minuten senare arbetade Crouch fram ett perfekt skottläge vid straffområdeslinjen, men bollen studsade till i skottögonblicket och Given behövde aldrig ingripa.
Men även om Portsmouth hade ett par bra lägen hade Newcastle bättre målchanser och framförallt bättre avslut. Martins kanonskott träffade stolpen och Beye nickade tätt över efter en hörna. Newcastle kom allt närmare ett ledningsmål.
Sedan stack hemmalaget upp med två målchanser. Först volleysköt Defoe Belhadjs inlägg över innan Kranjcars riktningsförändrade skott tippades till hörna av Given. I den 32:a minuten ropade Defoe på straff sedan han blivit fasthållen av Bassong, och det är mycket troligt att Foy hade blåst straff ifall Defoe hade försökt kämpa emot i den situationen, särskilt med tanke på de "förseelser" han blåste för i många andra situationer.
Sista riktiga målchansen i första halvlek fick Enrique som med ett skruvat vänsterskott tvingade fram en kanonräddning av James vid vänstra krysset. Halvleken var underhållande men mållös.
Portsmouth såg ut att ta över i början av andra halvlek, men sju minuter in på denna försatte man sig i en svår situation. Mannen bakom detta var Mvuemba som med en indianare gav bort bollen till Jonás. Pamarot rörde sig i slow motion på högerkanten vilket gav Owen fritt fram och han gjorde inget misstag. En elegant chip över James innebar 0-1.
Portsmouth svarade med att skapa ett par vassa målchanser. Pamarot axlade Kranjcars hörna strax över och en kvart in i andra halvlek sköt Defoe utanför i ett läge där han gör mål åtta gånger av tio. Det var inte Portsmouths dag. Spelet var okej, men avsluten saknade skärpa. Detta illustrerades utmärkt av Crouch som i fritt läge inte riktigt fick ordning på bollen. Istället för att försöka göra mål gav man sedan bort bollen ytterligare en gång, och efter lite snyggt kombinationsspel kunde Martins stöta in 0-2.
Hemmaspelarnas humör var nu uselt, men trots det är det inte skäl att blåsa frispark varje gång en närkamp vinns. Jag tyckte inte att Portsmouth spelade så mycket fulare än Newcastle som frisparkssiffrorna 5-15 indikerade. Vid en handfull tillfällen i andra halvlek fick gästerna frispark för ingenting och det var troligen det som fick Davis att sätta in en stenhård tackling bakifrån på Jonás. Davis tog visserligen bollen, men gult kort var rätt dömt av domaren där. Gult kort delades även ut till James och Defoe efter frustrationsreaktioner.
Förnedringen blev större när Guthrie fastställde slutresultatet 0-3 fint framspelad av Ameobi. Och ärligt talat var det precis vad Newcastle förtjänade. Bortalaget gjorde en mycket gedigen insats och ska ha beröm för det. Portsmouth visade att man har problem då både Johnson, Bouba Diop och Diarra saknas. Blotta tanken på att Diarra inom en och en halv månads tid kan spela för en annan klubb är otäck. Han behövs i Portsmouth.
