Inför Peterborough - Portsmouth
Med Arsenal-distraktionen bakom sig reser Portsmouth till Peterborough för en av säsongens absolut viktigaste och svåraste matcher.
Arsenal hemma i FA-cupens åttondelsfinal kunde varit årets match för ett lag som inte slogs om uppflyttning. För Portsmouth var denna match mest en distraktion. Startelvan var å ena sidan en besvikelse med de tre bästa spelarna på bänken, men å andra sidan klok med tanke på att laget matchas betydligt tuffare än Liverpool. Årets match är istället den här, borta mot Peterborough, och sedan alla andra matcher som har direkt påverkan på möjlig uppflyttning till the Championship. Sedan har vi också den där Leasing-finalen som klubben har sålt nästan alla av de mer än 50000 tilldelade biljetterna hittills. Jag undrar hur många Pompey-supportrar som har sett någon match på plats som mest. 51385 är publikrekordet på Fratton Park, medan FA-cupfinalvinsten 1939 sågs av 99370. Portsmouth kommer att slå Southamptons bästa Wembley-notering och antagligen även Millwalls rekord.
Jag tänker lägga fokus på morgondagens match strax, men behöver först avhandla några punkter från måndagsmatchen. Portsmouths försvar hängde inte med när Arsenal skruvade upp tempot. Båda lagen hade yttrar som kunde sprinta förbi sin försvarare med skillnaden att Arsenal hade flera anfallare som kunde följa med och avsluta. Vid 0-1 satt ett hårt inlägg på foten på Sokratis och det gick så snabbt att jag behövde en repris för att uppfatta vad som hände. När hemmalaget väl kom till lägen höll inläggen League 1-kvalitet vilket hade funkat mot League 1-försvarare som vid varannan gång gör en missbedömning. Det gör inte Premier League-spelare. Slutligen, vid varenda avslutsläge förivrade sig den som fick chansen. Ryan Williams, Marcus Harness och Gareth Evans hade förvaltat ett sådant läge mot League 1-motstånd. Med lite mindre tid och säkert lite mer press än vanligt blev det inga farliga avslut.
Det var en nyttig övning inför bortamatchen mot ett av seriens starkaste hemmalag och tillika det målfarligaste. Ivan Toney är seriens bästa offensiva spelare och kamperar tillsammans med Mo Eisa på topp, understödda av Sam Szmodics. På vänsterkanten serverar Dan Butler inlägg på ett helt annat sätt än när han slog igenom som egen produkt i Portsmouth. På högerkanten kommer Joe Ward att spela då Peterborough har vissa mittbacksproblem. Nathan Thompson väntas gå in till höger i trebackslinjen och det är klart att de nog hade föredragit att ha honom mot Ronan Curtis, men Ward är snabb och kanske klarar av att kompensera för sin osäkerhet i positionsspelet.
Jackett tror inte på att det går att försvara sig till poäng mot Peterborough. Istället är det anfall som bästa försvar som gäller och det låter förstås bra, men jag ställer mig frågan om Portsmouth verkligen kan lyckas med detta. Peterboroughs försvar är lagets svaghet och Portsmouth har gott om offensiv kvalitet, understödda av Steve Seddons vänsterfot och Andy Cannons kreativitet. Samtidigt är vi varnade av två raka bortaförluster, förvisso uddamålsförluster i jämna matcher mot formlagen och starka hemmalagen Coventry och Fleetwood, men Peterborough är också starka hemma och i fin form om man bortser från de två senaste matcherna där Toney varit avstängd. Av de fyra senaste hemmamatcherna har Peterborough vunnit tre med 4-0 och den fjärde var en 2-1-seger över Rotherham, men vi ska också minnas att dessa matcher kom efter 0-0 mot Gillingham och 0-3 mot Doncaster.
Det här känns på förhand som en riktigt obehaglig match, en match där allt annat än en förlust ska ses som en framgång för Portsmouth. Det är stor risk att laget ligger sjua efter helgens matcher och därför blir tisdagens hemmamatch mot Fleetwood otroligt viktig. Ett problem i dessa två matcher är att Christian Burgess, bäst i Portsmouth mot Arsenal, är avstängd efter tio gula kort. Jack Whatmough känns som en naturlig ersättare även om han bara spelat en match sedan sitt långa skadeavbrott och det var några veckor sedan. James Bolton testades mot Arsenal och gjorde det bra, men mot fysiskt starkare anfallare är det nog klokare att sätta in en renodlad mittback. Allra helst vill vi att Tom Naylor inte tas ner från mittfältet, även om Jackett har nämnt det som ett alternativ.
Min förhoppning är följande elva: Alex Bass - James Bolton, Jack Whatmough, Sean Raggett, Steve Seddon - Cameron McGeehan, Tom Naylor - Marcus Harness, Andy Cannon, Ronan Curtis - Ellis Harrison.
