Lagbanner

Oxford 6 - 5 Portsmouth (efter straffar)

Säsongen är över på ett grymt sätt för Portsmouth som tappade två ettmålsledningar och till slut föll på en missad straff.

Jag hade tänkt att skriva att play-off-förbannelsen är bruten och att Wembley väntar. Det var inte orimlig optimism efter första matchen då Portsmouth var betydligt piggare i slutet. Mot Oxford skulle man bara klara av att hålla jämna steg, ta ledningen och sedan rycka ifrån. Ett synnerligen onödigt självmål förstörde den planen.

Ken Jackett (jag hoppas det är sista gången jag skriver ut hela namnet i en matchrapport) valde att återigen bänka kapten Tom Naylor. Det var inget fel på det innermittfält som spelade seanst, men med förväntat mindre bollinnehav (för så var väl det tänkt?) hade det varit bra med en bollvinnare på planen. Portsmouth utgick nämligen några meter längre ner i banan och lät Oxford ha boll. Redan i tredje minuten testades Alex Bass av Jamie Mackie, men Bass gjorde en bra räddning.

Sedan var det mycket av samma vara som senast. Mycket böljande spel fram och tillbaka, men svaga inlägg och avslut. Vi skyller det på ringrostighet. Portsmouth hade de nästa två chanserna med en nick utanför av Bryn Morris innan Simon Eastwood räddade Ellis Harrisons närskott. Två minuter efter detta tog gästerna ledningen efter att Harrison nickat fram bollen till Marcus Harness. Harness tog med sig bollen och sköt i fel hörn för Eastwood. Route one, men med lite klass.

Nu lyfte Oxford upp spelet och satte Portsmouth lite på bakfoten utan att det blev någon press. Det såg verkligen ut som att Portsmouth skulle gå till paus med 0-1 när Oxford fick en hörna i tilläggstidens slutsekunder. Bass och Harrison gick på samma boll, med resultatet att bollen knappt passerade mållinjen. Målkameran fattade beslutet åt domaren och det är ju fantastiskt att sådan teknik finns att tillgå i division tre! Det är troligt att det var korrekt, men jag har inte sett ett foto med bollen helt på rätt sida linjen. Små marginaler som lätt hade varit på rätt sida om Bass hade ropat lite högre (vi kunde ju faktiskt höra allt som Ronan Curtis sade under matchen).

Andra halvlek var även den händelsefattig och när man väntade på att Naylor skulle komma in och kanske även en mer dynamisk spelare kom istället John Marquis och Lee Brown in istället för Harrison och Steve Seddon. Det gjorde bortalaget mer statistk när lite mer snabbhet och energi hade varit rimligare alternativ. Marquis nickade förvisso i stolpen, men Oxford hängde med och avslutade halvleken med lite press. Hur domaren kunde blunda för Browns enorma tröjdragning på Dan Agyei övergår mitt förstånd, men det var ju några straffsituationer åt andra hållet i förra matchen också.

Domaren skötte sig bra matchen igenom, men kunde mycket väl ha gett rött kort åt Alex Gorrin först och sedan Matty Taylor. Båda gick in högt med sulan först. Båda lagen förberedde sig för straffar i takt med att tiden började rinna ut och så skulle det bli. Marquis satte sin straff säkert till 1-2, Ben Woodburn kvitterade och Gareth Evans gjorde 2-3 innan Anthony Forde knappt fick igenom sin straff till 3-3. Brown och Taylor dunkade in varsin straff till 4-4 innan Cameron McGeehans skott var lite för nära stolpen för att vålla Eastwood några problem. Den före detta Pompey-målvakten klistrade straffen och satte Oxford i förarsätet. John Mousinho satte sin straff hårt utan chans för Bass och Oliver Hawkins slog säkert in 5-5. Sista ordinarie straffen slogs av Cameron Brannagan och även om Bass gick rätt var bollen väl placerad innanför stolpen.

Det är ett grymt sätt att missa uppflyttning på, särskilt med tanke på självmålet och det läget laget hade innan dess. Visst kan det vara värre, vill minnas att Sheffield Uniteds målvakt Steve Simonsen missade en straff på Wembley, men det här är den åttonde matchen i ett play-off för Portsmouth och inte en enda har vunnits. Harness mål var det första på bortaplan. Det är som om det låg någon förbannelse över klubben i dessa sammanhang.

För drygt fyra år sedan kom Paul Cook ut dagen efter förlusten mot Plymouth och talade på ett sätt som galvaniserade klubben. Då var den på väg åt rätt håll. När nu Jackett har misslyckats i två raka play-off finns det bara en sak som kan ge klubben en nytändning och det är hans avgång. Det är hårt att döma managern för att supportrarna är negativa, men de behöver verkligen någon som utstrålar samma passion och som har ett lite mer offensivt tänk.

Luften gick ur idag.

Oxford (4-1-4-1): Eastwood; Long (Woodburn 120), Dickie (k), Moore, Ruffels; Gorrin (Mousinho 120); Sykes (Hanson 85), Henry (Forde 100), Brannagan, Browne (Agyei 85); Mackie (Taylor 63)

Pompey (4-2-3-1): Bass; Bolton (Evans 120+1), Burgess (k), Raggett, Seddon (Brown 60); Morris, McGeehan; Williams (Hawkins 114), Harness (Cannon 81), Curtis; Harrison (Marquis 60)

Domare: Darren England

Åskådare: 8 stycken på ett gäng lastpallar bakom det ena målet.

David Gunnarsson Lorentzen2020-07-06 21:22:11
Author

Fler artiklar om Portsmouth