Surabaya
Himmelrikets man i Motala har landat på Java, i Indonesien.
Satt i går kväll på hotellterassen med en färskpressad ananasjuice och skulle läsa ett kapitel ur semesterpocketen innan middag. Istället fastnade jag i skymningen, himlen var nästan klarrosa. Värmen här är riktigt skön, inte så tryckande och fuktig som i Hong Kong. Jag hade precis duschat, faktiskt utan att gnälla över det iskalla vattnet. Någon ur hotellpersonalen sopade undan vissna palmblad från marken medan en katt jagade två råttor i buskaget en bit bort. Från gatan svepte dofterna från de mobila gatuköken in över trädgården och i luften hördes från flera håll böneutrop, islam är den största religionen i Indonesien. De manliga sångrösterna vävdes samman med resten av atmosfären till en sådan där upplevelse som får en att förstå hur långt hemifrån man är. Det kändes stort, just där och då.
Taxichauffören som tog oss från flygplatsen in till staden Surabaya var på gott humör. Antagligen berodde det mest på att jag är en sådan mes på att pruta och förhandla om priser.
-Where you from, sir?
-Sweden.
-Ah Sweden! Good at football, right?
-Well…
-Sweden, you have… Ibrahimovic, right?
Det var också stort.
