Anaheim Ducks – Eftersnack och funderingar match 5
Anaheim utjämnade matchserien till 2-2 senast utan Chris Pronger, nu var lagets ankare tillbaka till en av säsongens viktigaste matcher. Matchen blev dock inte vad jag hade väntat mig, Anaheim blev ifrånåkta, utspelade och smått förnedrade. Detroit hade avfyrat 34 skott på Jiggy efter 3 perioder, Ducks mäktade med 18 på Hasek.
Nu kanske jag tar i lite väl mycket men till en så pass viktig match som den igår så finns det inga ursäkter. Anaheim var inte ens 2a på pucken, vann inte en närkamp och fick bara in en klockren tackling på hela matchen. Detroit däremot såg pigga, laddade och hungriga ut.
Men idrott är som sagt inte alltid rättvis, och helt otippat kunde Anaheim kvittera till 1-1 med 48 sekunder kvar av matchen. I förlängningen kom Ducks ut med bättre fart och en tabbe av Andreas Lilja gjorde att Selänne elegant kunde avgöra matchen.
Spelarkritik
I Anaheim fanns isens bästa spelare, Jean Sebastien Giguere. Han gjorde sin bästa match i slutspelet och han gjorde det när det behövdes som mest. Visst hade han lite tur, Lidströms skott som gick i innerstolpen hade han väl inte så stor koll på. Men som sagt, en bra målvakt ska ju ha tur. Själv har jag inte varit så imponerad av Giguere hittills i matchserien, men nu börjar han visa sitt rätta jag.
Ryan Getzlaf är mannen det kretsar mest runt nu i Ducks. Han har ett fint utvecklat spelsinne, ett väldigt bra skott och han är stor och klarar därmed av det fysiska spelet. Getzlaf leder sin femma med pondus och är en av dem som får mest speltid av forwards i Anaheim just nu.
Många har säkert nu insett att den typen av ishockey som Detroit spelar inte passar Anaheim. Detroit har visserligen två klasslirare i Zäta och Datsyuk, men spelare som Draper, Maltby, Cleary, Bertuzzi, Markov och till en viss mån Holmström gillar ju att köra fysiskt och lite mer klassisk grishockey.
När den typen av hockey spelas känns det som att Anaheims mer tekniska och spelskickliga killar inte får samma tid och utrymme. Då tänker jag i första hand på spelare som Teemu Selänne och Andy McDonald som vek ner sig totalt igår, lite upprättelse till Selänne för det avgörande målet.
Sagt efter matchen
”Allting gick så snabbt. Men uppenbarligen så har jag tränat på den finten många gånger och i det läget dök den bara upp i mitt huvud. Jag visste att jag var tvungen att sätta den högt för han (Hasek) går ofta ner.” – Selänne om det avgörande målet
"Det var en skön vinst, men vi måste gå vidare för att vi vet att den viktigaste matchen ännu inte är spelad.” – Selänne igen
“Laget vet vem det var som ställde till det, men jag måste lägga det bakom mig och ladda om till nästa match.” – Andreas Lilja om det avgörande målet
“Vi har varit i den här situationen förut och vi måste komma tillbaka som ett lag.” – Nicklas Lidström
”Det var inte våran bästa insats, men vi gjorde tillräckligt för att vinna och det är det enda som betyder något” – Chris Pronger om matchen
“Jiggy höll oss kvar i matchen, det kunde lätt ha blivit 3-0 eller 4-0 till dom” – Pronger igen
Härnäst
Nu vore det otroligt skönt om Anaheim kunde knyta ihop säcken och vinna på tisdag natt. Om inte så tror jag att man får det otroligt svårt i en sjunde och avgörande match i anrika Joe Louis Arena. Men det gäller att man kommer upp några snäpp spelmässigt, för Giguere kan inte alltid vara den demon han var senast.
Saker man hade klarat sig utan
· Anders ”Ankan” Parmström – Finns det någon mer irriterande kommentator? Hans evinnerliga gnäll om hur Randy Carlyle matchar sitt lag på sämsta möjliga sätt genom att gå på kort om folk så att man inte orkar anfalla går en på nerverna. Vart fasen håller Calle Johansson hus?
· Nicklas Lidströms prickfria backspel, slår inte bort en enda passning och har överglänst Pronger och Niedermayer med råge.
· Dom extremt fula slutspelsskäggen, visserligen en häftig tradition men när man ser ut som en tomte ( S.Niedermayer) så borde man överväga att ta fram hyveln…
