Krönika: VM ett avslutat kapitel
En sista krönika om Nya Zeeland i VM 2010 i Sydafrika.
När jag valde att skriva om Nya Zeeland så ska jag vara ärlig att jag hade nog lika mycket koll som alla andra Sverige, det vill säga knappt något överhuvudtaget. Anledningen till att ville skriva om Nya Zeeland är att jag besökt landet och det man kan säga om landet är simpelt det är Europa intryckt i ett Fantastiskt land med fjordar, stora berg, gröna fält och minst kriminalitet i hela världen. Att detta lilla Nya Zeeland skulle ha med sig ett lag i fotbolls-VM var för bra för att jag inte skulle skriva om deras strapatser i VM.
Allt förändrades när Rory Fallon nåde högst på en hörna och tryckte in 1-0 mot Bahrain som inte lyckades få in en kvittering efter det. Allt det betydde att All Whites hade stulit folkets hjärtan från rugbyn som alla vet att de är en av de bästa nationerna i världen i. För er som inte kan fatta hur stort det är så kan jag försöka göra en jämförelse det är som om när fotbollslandslaget var som bäst så skulle alla helt plötsligt börja heja på basketlandslaget. Kanske inte världens bästa jämförelse men ni förstår vad jag menar.
Alla sa att Nya Zeeland skulle bli en slagpåse efter hur det såg ut i Confed och jag kan förstå det men efter att sett dem spela ut i första halvleken mot Australien den 24 maj på deras hemmaplan så var jag såld. Jag var såld på ett land som gick ut med en känsla att det här ska bli ett fantastiskt världsmästerskap. Fast hade man kunnat ana att Nya Zeeland skulle några veckor senare lyckas ta 1 poäng mot de regerande världsmästarna?
Vi tror alla på mirakel och kämpa insatser men att man skulle ta poäng mot Italien trodde inte ens jag på. Fast bara när man såg matchen mot Serbien så kunde man tro på ett lag som endast jag och Nya Zeeland hejade på skulle kunna sänka jättar som Italien. Efter att man vann mot ett land så duktigt som Serbien (Jag vet de var fantastisk usla i den matchen men ändå) så var man säker på en sak att All Whites skulle absolut inte bli någon slagpåse. Men vad var det för spelare man hade med sig till Sydafrika?
När man pratar spelare Nya Zeeland så måste man prata om Ryan Nelsen, mannen som betecknar om hur det skulle gå till i VM. Han stod för ett hjärta och ett kämpaglöd som få spelare i VM besitter, han var där för att göra sitt land stolt. En spelare som Shane Smeltz beundrar jag att han inte lyckades bättre då han har fantastiskt spelsinne och har en näsa för mål. Kanske lite överdrivet men om man bara tar hans inlägg till Reid mot slovakerna så satte han den med perfekt känsla till på Reids panna.
Ricki Herbert spelade för optimistiskt i Confed vilket straffade honom men på ett år så ändrade han från att vara en blåbärsnation till att vara ett land som är värt att vara i VM. Det finns få tränare som hade lyckat med den bedriften med ett gäng där hälften nog inte skulle platsa i allsvenskan. Nu undrar man vad kommer hända med laget nu?
För att gå över på något helt annat så är det dags att prata om själva matcherna i VM. Winston Reid bestämde sig i våras för att han skulle spela för Nya Zeeland istället för senare spela med Danmark och efter att han i 93 minuten nickat 1-1 mot Slovakien så finns det ingen Nya Zeeländare som ångrar det valet.
Nya Zeeland hade tagit poäng i ett VM vilket laget som var med 1982 inte klarade. Efter det resultatet så var det ingen som brydde sig om hur det gick efteråt för man hade redan gjort det bästa resultatet i historien för Nya Zeeland.
Bara för det så gick man in och gjorde 1-0 mot Italien vilket fortfarande man inte kan förstå. Nya Zeeland tog ledningen mot Italien(kommer nog aldrig fatta det) på ett offside mål vilket man rättvist fick efter att Slovakien fick ett offside mål när dem mötte Nya Zeeland. Tyvärr så höll det inte ända in fast man fixade en poäng i alla fall.
Om man hade skapat historia mot Slovakien så var det inget mot vad man hade gjort mot regerande världsmästarna Italien. Det innebar också att man hade chansen att gå vidare från gruppen vilket inte borde finnas på världskartan. Man gick in och fixade oavgjort mot Paraguay vilket gjorde att man hade lyckats gå i genom gruppen utan att förlora en enda match.
Efter allt det så var det slut på en resa som man vill göra om flera gånger med ett land som har ett stort hjärta och vilket också alltid kommer finnas i mitt hjärta.
Hoppas alla har haft ett bra VM och förhoppningsvis så kan jag skriva igen om fyra år då man förhoppningsvis har kvalat in till sitt andra raka VM.
