Ozolinsh - Kommer han tillbaka?

Sandis Ozolinsh lider just nu av drogmissbruk vilket hållit honom borta från hockeyn. Han har hittils bara spelat 13 matcher denna säsongen och frågan är om 33-åringen kan komma tillbaka och producera lika många poäng som förr. Här kommer en summering av vad han presterat hittils under karriären.

 Sandis Ozolinsh föddes den 3 augusti 1972 i Lettlands nuvarande huvudstad, Riga. På den tiden tillhörde det Sovjetunionen.
Vid fem års ålder började han träna konståkning. Det var hans mammas idé eftersom hon tyckte att han borde ha något att göra efter förskolan så han höll sig utanför bråk på gatorna och andra problem. Han tränade konståkning i tre år, sedan tröttnade han. När han var sju år beslutade han sig för att börja med hockey. Alla andra som han kände spelade ju hockey. Fast han ångrar inte tiden som konståkare. Tvärtom.
”Jag skulle göra om samma sak idag. Jag lärde mig skridskoåkningens grunder utan klubba och puck och det har jag haft stor nytta av sedan jag började spela hockey”, har han sagt. Han spelade forward ända tills han var 16 år, men skolades sedan om eftersom laget saknade offensiva backar.

Dynamo Riga såg en oslipad diamant i honom och han debuterade för sin hemstads lag säsongen 1990-91. Men, det var hans insats för silvermedaljen i Junior-VM 1991 som fångade intresset hos San José Sharks spelarscouter. Samma år draftades han i andrarundan av det nya NHL-laget. Han spelade följande säsong både för Dynamo och San Josés farmarlag Kansas City. Den säsongen hjälpte han Kansas City att vinna Turner Cup (IHL) innan han gjorde debut för San José nästa säsong. Han vann också guld i JVM samma år.
Skillnaden mellan Riga och San José var som natt och dag och Ozolinsh hade svårt att anpassa sig till sin nya omgivning. Han hade inga vänner.
”Det var tufft att flytta hemifrån och leva 20 timmars flygresa från föräldrarna. Men samtidigt var det väldigt nyttigt”, säger han idag. ”Jag var van vid att mina föräldrar lagade mat och städade åt mig, så i början fick McDonald’s stå för mina måltider före matcherna.” Under tiden i San José träffade han sin fru Sandra.
Detta verkade ändå inte påverka hans spel speciellt mycket. Han vann San Josés poängliga tre år i rad och deltog både i sin första All Star-match och lagets första slutspel 1994. Samma säsong gjorde han 64 poäng i grundserien. Säsongen 1995-96 spelade han bara sju matcher för San José. Han var inte överens med laget om sitt kontrakt. Hans framfart på isen passerade inte obemärkt och hans hyperoffensiva spel fångade intresset hos Colorados general manager Pierre Lacroix. 1995 tradades han till Colorado Avalanche, San José fick Owen Nolan.

Det offensiva backspel som Ozolinsh tillförde laget var något som nya NHL-laget Colorado saknat under sina första matcher i ligan. Innan han kom till laget så använde sig Colorado av norrmannen Anders Myrvold som pointman i powerplay. Det var, minst sagt, inget lyckat drag. När Sandis kom till laget började han direkt att kallas för NHL:s bästa quarterback i powerplay. Han hjälpte Colorado till Stanley Cup-seger redan i sin första säsong med laget. Han gjorde då 50 poäng (13+37) på 66 matcher. I slutspelet blev det 19 poäng (5+14) på 22 matcher av backen. 1997-98 var han skadad och borta i en månad. Colorado förmådde då inte göra ett enda mål i powerplay, och det på 28 försök! Men så fort Sandis kom tillbaka kom också målen.
Han fick dock kritik för sina offensiva utflykter med pucken. Han fungerade ofta som en fjärde forward vilket gjorde att det blev luckor bakåt i defensiven. Han åkte alltid upp med pucken på kanten av banan, hans räder var inte särskilt genomtänkta vilket ledde till att han ofta blev av med pucken i mittzonen. I jämna och täta matcher använde inte coachen honom eftersom han ansågs vara en säkerhetsrisk i egen zon. 1997-98 hade han sämst +/- i laget, -12, vilket var ett bevis på att han hade stora defensiva brister.
I slutet av säsongen 1999-2000 tradade Colorado till sig den legendariska backen Ray Bourque från Boston. Sandis insåg då att det var början till slutet för hans sejour i Colorado. Samtidigt tyckte han att han fick för lite lön av Colorado. Sommaren 2000 tradades han till Carolina Hurricanes. Sandis hann spela tre All Star-matcher under tiden i Colorado.

Han fick det svårt under sin första säsong med laget. Han stördes av en knäskada samtidigt som han inte var van vid spelstilen i Eastern Conference jämfört med den i Western. Han sa att det var mycket mer kamp om pucken där. I Colorado var han vid att kontrollera pucken och göra bra pass. Det var inte lätt att anpassa sig till en ny spelstil efter fem år i Colorado och Western Conference. Trots att hans spel var långt ifrån All Star-klass så fick han ändå spela i All Star-matchen i Denver 2001. Som den ärliga människa han är erkände han att han inte förtjänade det. Men eftersom matchen spelades i Denver så ställde han självklart upp. Han tyckte det var väldigt känslosamt att komma tillbaka till sina gamla fans. När hans namn ropades upp fick han stående ovationer av sin gamla publik. 2000-2001 slutade han på usla –25 i +/-, vilket var klart sämst i Carolina.
Under säsongen 2001-2002 tradades han till Florida Panthers. Där fick han mer istid än tidigare, under den första säsongen i laget fick han spela i snitt drygt 30 minuter per match. 2002 spelade han ännu en gång i All Star-matchen.
Under säsongen 2002-2003 tradades han från Florida till Anaheim Mighty Ducks. Detta gillade Sandis eftersom Anaheim spelar i Western Conference där han var som bäst. Han trivdes aldrig riktigt i Eastern Conference. 2003 spelade han sin sjunde All Star-match. Anaheim tog sig ända fram till en Stanley Cup-final, Sandis andra i karriären. Finalen gick till en sjunde och helt avgörande match som Anaheim förlorade med 3-0. Anaheims defensiva spel under slutspelet gjorde att han bara stod för 8 poäng på 21 matcher.
2003-2004 spelade han bara 36 matcher eftersom han hade en axelskada som han ådrog sig i en match i december 2003 mot sitt förra lag Colorado.
Han spelade inte under lockouten. Nu lider han alltså av drogmissbruk och får hjälp av NHL att ta sig ur problemen. Sandis har haft skadeproblem tidigare under säsongen och det sägs att läkaren gav honom läkemedlet morfin för att det skulle läka bättre. Sandis tog för mycket av detta läkemedel, som också är en slags drog, och han blev då beroende. Han är nu på väg tillbaka igen och har börjat träna med Anaheim, men det är mycket tveksamt om han kan spela i OS.



Källor: legendsofhockey.net, thestar.com

Patrik Nilsson2006-02-02 12:35:00

Fler artiklar om Anaheim