Hang in there
På transferfronten intet nytt.
Ingenting händer.
Det har gått ungefär en månad sedan ligan slutade, och Real Zaragoza har varken köpt eller sålt några spelare.
Med en ekonomisk situation som är så delikat som vår krävs det att varje drag fryses fast i luften, plockas ner och vägs på guldvåg innan det omsätts från tanke till handling.
Faktiskt.
Fredagen den 25 juni annonserade spansk och italiensk media att värvningen av Matteo Contini skulle offentligggöras senare samma dag.
Idag, den 28:e, har det fortfarande inte skett.
Nu säger man att det återstår några "små detaljer" innan affären är i land, men att Contini själv ser sig som Zaragozaspelare.
Att han blir det första nyförvärvet för sommaren är lågoddsaren här.
I nuläget står vi helt utan målvakt i A-laget, sedan Roberto Jimenez i sista stund gått tillbaka på eget ord, gjort en Negredo.
- Ni måste veta att det under hela våren och ända tills dess Benficas bud dök upp var min uppriktiga avsikt att stanna i Zaragoza. Jag var inte intresserad av annat, jag trivdes verkligen bra i staden, kände mig omedelbart som hemma och jag vet att hade jag stannat hade jag varit väldigt lycklig. Benficas förslag dök upp från ingenstan, det var inte någon som räknade med det, vi hade inga föraningar. Jag var inställd på Zaragoza. Men de kunde erbjuda mig något som inte ens Atlético Madrid kunde erbjuda mig - spel i Champions League, och beslutet om att gå till Portugal är helt mitt eget. Jag hoppas kunna återvända till Zaragoza någon gång, i framtiden, och kompensera klubben för det här.
Roberto vill försonas. Det är alltid lätt att vara den som skamsen sträcker fram handen, när man fått sin vilja igenom och sitter bakom skottsäkert glas. Så att säga.
Men kanske var det lika väl. Kanske hade Roberto kostat oss lite för mycket.
Benfica fick betala 8,5 miljoner €.
Obekräftade uppgifter menar att vänskapsdealen mellan Agapito Iglesias och Gil Marin var fyra miljoner - samt Angel Lafita, och samma källor menar på att det var Lafi som motsatte sig uppgörelsen, så att den drog ut på tiden.
Spontant känns det med detta som bakgrund ändå bäst att Roberto inte kom.
Angel krigade sig tillbaka till Zaragoza.
Låt gå för att Robban är en skaplig målvakt (med sammantaget en lyckad vår all in all), men Lafitas hjärta är priceless.
Det har istället tagits för givet att Toni Doblas kliver fram som en räddande ängel, men han vacklar plöstligt, då kontraktet Zaragoza erbjuder honom bara sträcker sig över två säsonger.
Doblas kan komma gratis från Huesca den trettionde juni, han har sagt att han gärna gör det - om han får ett gynnsamt avtal.
Kanske nödgas vi binda Lafita till den kommentar han gjorde när det stormade som värst förra sommaren:
- Jag spelar målvakt om det krävs av mig, bara jag får återvända hem.
Adrian Colunga är en annan historia.
Anfallaren har träffat en överenskommelse med Zaragoza om ett fyraårskontrakt, med möjlighet till förlängning, detta bekräftar hans agent José Manuel Álvarez.
- Man har lovat oss att det bara är en fråga om tid. vi lyssnar inte på några andra förslag. Adrian vill bara spela i Zaragoza och är fast beslutad att inleda försäsongen med laget den 14 juli.
Men Recreativo kräver 3,5 miljoner Euro, och de accepterar inga avbetalningar.
Nu när Braulio åter börjar trilskas kompliceras situationen, och även om Colunga verkar uppriktigare än någonsin Roberto gjorde och dessutom aktivt sätter press på Recre (stackarna, undra på att fansen förstörde hans bil och skrek och svor åt honom på stan!) så kommer han inte att ha vilket tålamod som helst.
Särskilt inte när nyrika Málaga pockar på uppmärksamhet i periferin.
(De sägs för övrigt även vara intresserade av Pablo Amo. På'n bara. En typisk new-money-värvning: en spelare med "rutin" från inhemska ligan, perfekt.)
Det enda som i dagsläget är klart är att Ruben Pulido inte kommer att fortsätta i Zaragoza, då man inte enats om hans lön. Pulido krävde 800 000 €/år, ledningen var beredda att erbjuda honom 300 000.
Nu går han på fri transfer till Rumänien, eller till Turkiet, där de betalar bättr...spelar den vackraste fotbollen.
Troligtvis försvinner även Paco Pavon österut, till Olympiakos, närmare bestämt. Liksom Pulido går han gratis.
Att det måste komma in pengar säger sig självt.
Prioritet ligger för närvarande på att sälja Jermaine Pennant och Javier Arizmendi, men på grund av de tämligen höga lönerna är det svårt att hitta intressenter. I båda fallen har man siktet inställt på de brittiska öarna.
Som sista utväg kan man precis som i fallen Pulido/Pavon låta dem gå på fri transfer och därmed spara in hiskeliga löner (sammanlagt 21,8 miljoner €/år) men det hjälper likförbannat inte situatinen här och nu, när vi måste rusta upp vårt hus under sommaren så att det står stadigt sedan.
Från ledningen öppnar man plötsligt för en försäljning av Ivan Obradovic, och hoppas att hans marknadsvärde stigit med hans medverkan i VM.
Själv säger den unga serben såhär:
- Jag vill gärna stanna i Zaragoza minst ett år, eftersom mitt förra var kantat av skadeproblem. Jag är väldigt tacksam, då de verkligen velat satsa på mig här och vill återgälda det, men skulle det dyka upp ett bud som båda parter tjänar på är det klart att jag skulle acceptera det.
Det här skulle innebära att Javier Paredes stannar kvar; Paredes har hela tiden varit väldigt lojal. Vid degraderingen gick han ner i lön, och säger sig kunna vara beredd att göra det igen om man som motprestation förlänger hans kontrakt ytterligare.
Visst går det att tycka att det borde ha hänt mer vid det här laget. Särskilt i de på förhand "redan klara" exemplen.
Det borde det säkert.
Samtidigt har VM bromsat upp marknaden för samtliga lag, i Spanien är det mig veterligen endast Barcelona, Valencia och Atlético Madrid som kommit igång så sakteligen.
Sedan ska vi inte glömma att Agapito på torsdag ska inleda aktieförsäljningen. (25% av hans sammanlagt 97% kommer abonnenterna ha möjlighet att köpa, för att pluralisera Zaragoza och göra klubben "öppnare" och "mer normal".) När den kommer igång blir det en del pengar i omlopp.
Räkna med ännu en lång, kanske rent av smärtsam, sommar.
Jag är, som hela självet kräver, försiktigt optimistisk.
Zaragoza nunca se rinde.
Så är det bara.
