CdR: Inför Granada - Real Zaragoza

- Hela Zaragocismon förtjänar en lyckad turnering, säger Manolo Jimenez och fortsätter köra på samma linje som inför förra mötet.

Målsättningen är att gå långt i Copa del Rey, delvis för att cupen traditionellt är viktig för Zaragoza, och delvis som en slags kompensation för svedan och värken från de senaste säsongerna.

Sedan tar Jimenez tillfället i akt att pika utvecklingen av den spanska ligafotbollen (något han fått göra ofta den här månaden då vi mött både Barcelona och Real Madrid) genom att förklara:

- Cupen var alltid spanska folkets. Men nu har det blivit svårare för dem att se sina lag ta sig långt, svårare för klassiska lag som Zaragoza att ta sig till final, eftersom de två stora inkluderat den som mätsticka i sin inbördes syrkemätning. Men låt oss aldrig sluta drömma.

 

Mötet mot Granada på La Romareda karakteriserades främst av sin brist på händelser. (För den som känner för att fräscha upp minnet hänvisar jag till Joels skildring av den matchen, här.) Granada låg  och krampade vid degraderingslinjen och brydde sig off the record inte mer om cupen än vad jag gör om vem som vinner La Liga 2012-13.

Det enda som ändrats på den delen av förutsättningsfronten som kallas tabell är att Granada halkat ner från en sjuttonde till en artonde placering och tillfälligt befinner sig under ytan.

Samtidigt som förluster givetvis är aldrig så demoraliserande tror jag inte de har några större ambitioner vad CdR anbelangar. Inte för att det nödvändigtvis behöver tala till Zaragozas favör - vi är experter på att förlora mot oengagerat motstånd, särskilt när allt som krävs är att spela 0-0 (om det nu är på det sättet man vill fira ett avancemang, varför inte?)

Och det som kallas fördel på förhand känns mer och mer som en antonym i mitt Real Zaragozalexikon.

 

I Zaragozalägret diskuteras främst vem som ska stå. Genom hörsägen har jag fått veta att Toni Doblas i veckan lämnat in ett transfer-request; han är missnöjd med bristen på speltid (inte en minut har det blivit hittills), men dessa uppgifter är än så länge obekräftade. Hur som helst. Ponera att det stämmer och betänk sedan att han inte ens tagits ut i truppen som reser till hemregionen Andalusien. Jag ser det som en ganska tydlig markering från klubbens sida. (Man velade länge i somras - behålla en tacksam bänknötare eller spara in på lönen, låna ut honom? Det var alltjämt ingen som nappade på låneerbjudandena, då han inte ville gå ner i lön.) 

Även om Roberto är med sätter jag mina pengar på Leo Franco, som stod i förra mötet och faktiskt klarade av att hålla nollan.

Vidare kan nämnas att Apoño, som återigen ryktas ligga i luven på Jimenez, lämnats utanför truppen.

Såhär ser den ut i sin helhet:

Roberto, Leo Franco, Movilla, Paredes, Álvaro, Goni, Aranda, Edu Oriol, Hélder Postiga, Montañés, Romaric, José Mari, Loovens, Wílchez, Sapunaru, Zuculini, Abraham, Pintér, Víctor och Jorge Ortí.

Om uttagningen säger Manolo Jimenez:

- Jag betraktar det som en final på Los Carmenes. Därför vill jag att bästa möjliga elva ska representera Zaragoza.

Hint, hint.

Tycker ändå det är rätt att låta Apoño fundera över hur han egentligen betett sig på sista tiden. Om han tycker att hans inställning verkligen går an, och om han tror att det är så man når framgång här (den som vill ge honom en historielektion kan plocka fram D'Alessandro-filerna från 2007). Apoños attityd i samband med förlusten mot Celta Vigo är under all kritik. 

 

 

Vinnaren av Real Zaragoza och Granada kommer att få möta Levante i sextondelen.

Aupa Zaragoza!