Simply the BEST!
Vi är Mästarna, Mästarna från Hälsingland, vi är röd och blå och oss kan ingen slå för vi är OSLAGBARA Mästarna! En ramsa som minst sagt passar bra den här dagen.
Edsbyns IF är fantastiska
Vilket lag och framförallt vilken föreningen Edsbyns IF Bandy är. Edsbyn är en liten ort på 5000 invånare och vi totaläger bandysverige. I år har vi vunnit Champions Cup, Europacupen och igår vann vi alltså det FEMTE raka SM - Guldet. Lägg där till att vi gick till final i World Cup. Tycker alla bandyintresserade ska bocka och buga för Edsbyns IF, vi förtjänar respekten.
SM - finalen 2008 blev en märklig historia
Ärligt talat hade jag inte några jätteförväntningar på ännu ett guld efter vad Sandviken har visat upp för spel iår. Samtidigt gick det inte annat än känna vittringen då alla både ville och trodde att Saik skulle ta hem guldet.
Kanske kände både laget Saik och dess supportrar att det skulle gå av sig själv för så tamt som laget Saik var i finalen var länge sedan jag sett dem. Vi behövde inte vara sådär fantastiskt bra då Saik bjöd på ett hav med ytor jämfört med VSK. Ytor som Edsbylaget inte var sena att utnyttja då det stod 5-1 redan efter en kvart. Efter den här makalösa starten fanns det egentligen ingen spänning kvar i finalen. Så fort Saik kröp lite närmare släkte Edsbyn Saiks hopp genom att återigen utöka ledningen.
Vi var helt enkelt överlägsna Saik och jag tror också att VSK skulle pulviriserat Saik i finalen om dem hade tagit sig dit för VSK var snuskigt bra i semin om än en aning för defensiva.
Idag är man sliten
Ett slutspel brukar ta hårt på en men det här slutspelet har varit minst sagt speciellt. Första stretade Vetlanda emot riktigt bra i kvarten och man höll på att slita av sig håret av frustration då laget saknade energin som gjort Edsbyn så bra.
I semin hade man nästan gett upp hoppet då VSK spelade ut Edsbyn de två första matcherna men på något vis hittade Edsbyn kraften igen när det var kniven på strupen och på något underligt vis lyckades Edsbyn vända den här serien till seger 3-2. Och det som första lag faktist, ingen annat lag har vänt ett 0-2 underläge i en semifinalserie.
Sen i finalen går vi ut och fullständigt krossar storfavoriterna Sandvikens AIK. Kan knappt fatta att det är sant men en grymt sliten hals och huvud gör mig minst sagt påmind att jag är helt slut.
SM pokalen stannar där den hör hemma, i bandyns vagga Hälsingland!
