Käftsmällar och elakheter - Elake Daves Krönika (II)
Och fotbollsklubbar skiljer sig inte nämnvärt från människor i stunder av förlägenhet. Det gäller att rädda ansiktet och hålla masken. På rekordtid sparkades David Gill uppåt och fick bli Uniteds nya överboss samt hålla vackra tal om hur ingenting kommer påverkas. Trovärdigt? Knappast.
Men man nöjde sig inte bara att tillsätta en ny VD. Något måste även göras åt själva prestigeförlusten så man gjorde som brukligt är i engelsk fotboll, fokusskifte genom planerade läckor till media.
Således kunde vi bara två dagar efter Kenyons flytt till London läsa om hur Chelsea under sommaren försökte övertala Premier League historiens mest framgångsrike manager, Alex Ferguson, att överge sitt livsverk och flytta till London.
Originalartikeln, skriven av före detta fanzine skribenten Stuart Mathieson, publicerades i Manchester Evening News och ryktet spred sig likt en löpeld över engelsk media.
Resultatet blev ännu bättre än förväntat. Journalister poppade ideligen upp nya konspirationsteorier. Uppvaktades både Ferguson och Kenyon samtidigt? Eller var det ett antingen eller scenario? Förelåg det kanske en maktkamp på Old Trafford där förloraren (eller vinnaren?) fick flytta till London? Vad betydde detta för Ranieri? Pressen ställde tusen frågor och när Chelsea dessutom spelade United rakt i händerna genom ett klassiskt "Inga kommentarer" - uttalande så var framgången ett totalt faktum.
Läckan var lika självklar som genialisk. Bort med allmänhetens granskande blick från Cuddlys sviktande lojalitet och full fokus på den lojalaste av lojala.
Sir Alex Ferguson.
Krydda med lite extraordinära lojala uttalanden: "Manchester United är hela mitt liv","Det skulle krävas något katastrofalt för att jag skulle lämna klubben" och hey presto: Ett stycke dimridå elegant placerad och alla var glada och nöjda igen. Supportrarna kunde spotta och svära över förrädaren Kenyon samt gratulera sig själva till att man fortfarande hade världens bästa och mest lojala coach. Dessutom spreds osäkerhet inom Chelsea som extra bonus.
Och som i alla goda läckor spelar sanningshalten liten eller föga roll. Målet är uppnått redan i den stund de första rubrikerna skrivs ut. Allt enligt media heligaste princip: sanningen tillhör den som anklagar.
Kenyons övergång är inte bara ett bakslag för Manchester United - trots framgången med dimridån. Det är även ett gigantiskt lyft för Chelsea.
Jämfört med Manchester United är Chelsea i dagsläget en lilleputt. Det är den bittra verkligheten hur gärna än Chelseasupportrar vill tro det motsatta. Manchester United har en global supporterskara på runtomkring 54 miljoner människor och är ett av världens mest kända varumärken. Chelsea är inte ens störst i London.
Romans miljoner tänker ändra på det. Kenyons övergång signalerar att Chelsea menar allvar. Roman pumpar inte bara in pengar för att ha en hobby och lämpliga skatteavdrag, han tänker bygga världens bästa fotbollslag på och av planen och skyr inga kostnader för att nå sitt mål. Man ska ha de bästa spelarna, den bästa styrelsen och i slutändan det bästa varumärket. Punkt slut.
Det är detta som skiljer Chelseas sugardaddy från de vi har sett i Premier League tidigare. Roman är ingen Jack Walker som pumpar in miljoner för att se sitt älskade lag vinna någonting, han är inte heller någon Al Fayed som försöker vinna acceptans i det brittiska samhället genom ett fotbollslag. Roman är i London för att bygga ett imperium.
Som alltid när pengar är inblandade så finns det också gott om kritiska röster. Är Chelseas miljoner ett hot mot fotbollen är frågan som har ställts tusen och en gånger under sommaren.
Javisst, självklart; borde vara svaret. Om den ekonomiska dopningen sker på fel sätt. Blott en dåre skulle påstå motsatsen. Fel sätt vore t ex att det uppstår en situation där en klubb kan nonchalera sin egen ekonomi för man kommer alltid att ha en rik pappa som står för notan. Det vore en oroande utveckling om någon. En enbart väldriven klubb skulle aldrig ha en chans mot några vilka sponsras av Joakim von Ankas fantasiljoner.
En annan negativ aspekt är att vad Roman gör med Chelsea idag kan göras igen av vem som helst med vilka som helst. När honnörsord som lönsamhet, välskött och ungdomar lyfts ur fotbollen och ersätts av takeover, checkar in blanco och transfers kan Bill Gates bli världsmästare när han vill. Slår Romans projekt med Chelsea väl ut - och varför skulle det inte göra det? - kommer vi få se samma sak hända nästa sommar och antagligen med fler lag än ett.
Vad händer då när vi har 20 lag i högsta ligan med varsin sugardaddy?
Ska man börja bilda bordeller och låta alla matcher spelas under ett rött ljus? Eller ska man gå japanskt och döpa om lagen efter företagen de representerar? "Välkomna till kvällens match mellan Carlsberg och Dreamcast. Denna sändning presenteras av Kapitalister mot Pengar" Ett annat alternativ är att det blir cykelstall av allting och inom en kort framtid ser vi strömhopp av fotbollspelare dykandes ut genom hotellfönstren om nätterna och fotbollsmatcher där ingen vill jaga bollen för man spar sina krafter till tilläggstiden.
Det finns förstås även rent mänskliga nackdelar med vad som har hänt Chelsea denna sommar. Förra året tog Chelsea en Champions League plats. Mot alla odds svetsades laget samman och man stod för en fantastisk fotboll som bådade väldigt gott för framtiden. Vad blev belöningen? Jo, man köper ett helt nytt lag och skickar iväg det gamla med orden: "Tack ska ni ha pojkar, ni kan hämta avgångsvederlaget på vägen ut. Bussarna står redo att ta er till era nya lånelag. Sluta gråt nu. Ni får ju möta West Ham i ettan. Det blir ju nästan som förra året."
Men allt är inte ont som glimmar. Det finns gott om positiva aspekter också. Romans pengar kan likaväl betyda att Premier League står inför en nog så behövlig omskakning. Manchester United och Arsenal har dominerat ligan till uttråkningens gräns och om Chelsea blir en succé kan det komma att gynna Premier League och i förlängningen engelsk fotboll. Vilket är ett måste om min dröm om VM-guld under min livstid någonsin ska kunna bli uppfylld.
Slutspurten: Del 3 av 3
