MUWomen’s Barmy Army: Säsongsavslutning, del 2
Påtår på kaffet? Tack gärna. Vore det inte gott med en glass till? En glass tackar jag inte nej till. Då är vi redo, dags för del 2 av säsongssummeringen för Manchester Uniteds damlag. För att riktigt knyta ihop säsongen behöver vi grotta ner oss i spelarna, de som faktiskt gjort det på plan och tagit United till den position vi befinner oss på idag. Nu utser vi det bästa av det bästa, en typ av awards helt enkelt - och så blickar vi framåt mot nästa säsong. Häng på!
Efter att i den första delen av säsongsavslutningen för Manchester Uniteds damlag blickat bakåt och funderat kring säsongen som varit är det nu dags för en djupdykning i spelartruppen. Det blir några olika utmärkelser, spelare och händelser som stuckit ut. Dessutom får ni här de definitiva - nåja - betygen på respektive spelares säsong. Så avslutar vi med en framåtblick också.
Årets spelare: Ona Batlle
Till sist och slut var valet inte särskilt svårt, Ona Batlle är den spelare som kontinuerligt spelar på högst nivå och det är inga överord att säga att hon är bäst i världen på sin position.
Visst finns konkurrens, främsta utmanare enligt mig är Mary Earps som satte nytt rekord i antal hållna nollor i WSL – 14 stycken – och Leah Galton som äntligen fick ut precis det vi visset fanns i henne. Totalt tolv mål gör henne till delad intern skyttedrottning, till exempel. Alessia Russo prickade in 13 mål och fick priset som säsongens spelare av supportrarna, medan Hannah Blundell röstades fram av lagkamraterna.
Blundell kanske är den mest förbättrade spelaren från förra säsongen, och Russo är oerhört omtyckt för sina prestationer – inte minst från landslagsspel. Men tittar vi på hela säsongens prestationer i en United-tröja kan inte valet vara annat än Ona Batlle. Det är inte ofta en högerback kan sägas vara den drivande och viktigaste spelaren i ett lag, men precis så har det varit här. Defensivt är hon oerhört svårpasserad, dels tack vare sin positionssäkerhet och inte minst tack vare sin snabbhet. Offensivt har hon ägt sin kant i mer eller mindre varje match, och ofta dessutom varit Uniteds främsta hot. Nio assist i ligan och 15 assist totalt – det är inte bara bäst i United, det är ingen försvarare i ligan som kommer i närheten, knappt någon offensiv spelare heller.
Någonstans är det lätt att bara ta förgivet Batlles prestationer på högsta nivå, men de är värda att lyftas om och om igen. Utan Batlle i laget hade United inte nått de resultat man gjorde, så enkelt är det. Tack för allt Ona! Once a red, always a red.
Årets unga spelare: Maya Le Tissier
23 år eller yngre, det är kriteriet vi sätter för att kunna utses till årets unga spelare. Traditionsenligt väljer jag bort att ge priset till samma spelare som redan blivit årets spelare, alltså Ona Batlle – det blir ju lite tråkigt.
Och då når ingen annan riktigt upp till Maya Le Tissier. Det som imponerar mest är hur hon helt sömnlöst gick från spännande talang i Brighton till dominant mittback i ett av landets bästa lag. Utan växtvärk och tillsynes utan nervositet cementerade hon platsen sidan om Millie Turner redan på försäsongen och sedan var hon inte nära att släppa den – då fanns ändå konkurrens från Aoife Mannion och franska landslagsmittbacken Aïssatou Tounkara.
Det som direkt sticker ut är hennes spel med boll – modern mittback och allt det där – och hennes lugna och obekymrade försvarsspel. Med hjälp av hennes fötter har United fått ett nytt vapen i uppspelsfasen, något som är bidragande till resultaten som kommit under säsongen. Dessutom har hon hanterat det mesta i defensiven galant, och har också några helt galna och matchavgörande desperationsbrytningar.
Hennes ålder – nyss fyllda 21 – syns ibland när hon blir övermodig i positionsspelet och när hon behöver värdera valet mellan att gå kort och att gå långt, men detta är en spelare att bygga en titelvinnande backlinje kring för många år framöver.
Årets mål
Det här är ju ytterst subjektivt, vad är egentligen årets mål? Parametrar som tagits med är hur snyggt målet är, vilken betydelse det har och vilka effekter det fått för Manchester Uniteds säsong. Det finns många att välja mellan och här kommer min topp tre, kanske att er topp tre skulle se helt annorlunda ut...
Plats 3: Alessia Russos 3-2 borta mot Arsenal. Egentligen kanske inte ett särskilt snyggt mål, en hörna från Katie Zelem som Russo trycker sig fram på och styr in bollen förbi målvakten. Men målet kommer under matchens sista minuter, på bortaplan på Emirates inför över 40 000 åskådare mot Arsenal, i en match som United legat under med 2-1 i. På något sätt blev detta målet och matchen som pekade ut vägen för resten av säsongen.
Plats 2: Vilde Bøe Risas frispark mot Durham i FA-cupen. Det första målet i en match som slutade 5-0 till United, och United hade förmodligen vunnit alldeles oavsett om Bøe Risa prickat in frisparken. Men målet är en del av resan mot Wembley, och det är dessutom en helt perfekt frispark. Om David Beckham hade stor del i att ens United-intresse frodades gillar man så klart detta mål.
Plats 1: Hayley Ladds kanonskott med vänsterfoten mot Manchester City. Hon är inte den mest vana målskytten, städgumman på mitten. Men när hon slår till sticker målen ofta ut. Här vinner hon bollen och drar sedan iväg en vänsterslägga – fel fot – upp i krysset. United vann matchen, säkrade en CL-plats. Drömmål på flera olika sätt.
Spelarbetyg: Manchester United Women 2022/2023
Japp, jag är enväldig jury och domare på samma gång så ta betygen för vad de är. Minst 90 minuter ska spelaren ha spelat under säsongen för att få ett betyg, och så klart kör vi den klassiska skalan som används för herrlaget här på SvenskaFans.
1 – Sälj!
2 – Usel
3 – Underkänd
4 – Godkänd
5 – Bra
6 – Mycket bra
7 – Best
Målvakter
Mary Earps: 6
(Matcher: 27 Hållna nollor: 15 Insläppta mål: 17)
Utsedd till världens bästa målvakt, har stora delar av säsongen varit en vägg – och har dessutom fötter. Nytt WSL-rekord i hållna nollor. Toppklass.
Sophie Baggaley: 4
(Matcher: 4 Hållna nollor: 1 Insläppta mål: 5)
Litet arbetsprov, men godkänd i de cupmatcher hon spelade. Dock inte nära att hota Earps.
Försvarare
Maya Le Tissier: 6
(Matcher: 31 Mål: 2 Assist: 3)
Startat varenda ligamatch, och nästan allt i cuperna också. Spelet med fötterna, brytningarna, hon har det mesta. Fantastisk första säsong i United för 21-åringen.
Hannah Blundell: 6
(Matcher: 29 Mål: 2 Assist: 2)
Årets spelare när spelarna själva fick välja, så långt är inte jag beredd att gå – men mest förbättrade spelare jämfört med säsongen innan är hon nog.
Millie Turner: 5
(Matcher: 30 Mål: 2 Assist: 1)
Två avgörande mål i ligaspelet är pricken över i:et på en fin säsong. Något misstag för mycket kanske, men en självklar del av WSL:s bästa försvar. Personifierar laget och glädjen.
Ona Batlle: 7
(Matcher: 27 Mål: 1 Assist: 15)
Bäst i världen på sin position, en av de bästa i ligan alla kategorier – enough said.
Maria Thorisdottir: 4
(Matcher: 9 Mål: 0 Assist: 0)
Någon start här och var, viktig truppspelare både som mitt- och ytterback som inte gör bort sig men som inte heller utmärker sig för att starta när alla är friska.
Aoife Mannion: 5
(Matcher: 9 Mål: 0 Assist: 0)
Bara två starter och betyget kommer – väl generöst – nästan enbart för den grymma matchen mot Arsenal på våren när hon var totalt dominant. Just tillbaka från korsbandsskada, finns mer att ta av.
Aïssatou Tounkara: 3
(Matcher: 5 Mål: 0 Assist: 0)
Fem minuter i ligan blev det, och fyra starter i ligacupen. Nog var förväntningarna betydligt högre, men inte lätt att slå sig in i laget heller.
Jayde Riviere:
(Matcher: 1 Mål: 0 Assist: 0)
Kom skadad i januari och fick fem minuter på plan totalt. En stor talang, och nu finns Batlle-skor att fylla.
Mittfältare
Katie Zelem: 5
(Matcher: 30 Mål: 3 Assist: 12)
Skinner prioriterar alltid kapten-Zelem, som allt som oftast gör det bra. Svårare när tempot blir högre, men viktigt som ledare och galjonsfigur. Dessutom given på fasta situationer.
Hayley Ladd: 6
(Matcher: 27 Mål: 4 Assist: 2)
Städgumma sidan av Zelem med underskattade fötter. Framför allt är det förmågan att bryta och stänga motståndares anfall som gör Ladd så viktig på mitten.
Vilde Bøe Risa: 5
(Matcher: 19 Mål: 5 Assist: 2)
Bara tre starter i ligan, men i cuperna blev det fem mål på sju matcher. Får förvånansvärt lite speltid – nog borde hon fått fler chanser som offensiv kreatör.
Lucy Staniforth: 3
(Matcher: 7 Mål: 0 Assist: 0)
Skadebekymmer och lyckades inte ta en plats vilket gjorde att hon i januari lämnade för Aston Villa. Några matcher blev det under hösten, men gjorde inget större väsen av sig.
Jade Moore: 4
(Matcher: 6 Mål: 2 Assist: 0)
Inte nära en startplats, något inhopp under hösten bara. Två mål i ligacupen tar upp henne till godkänd, men efter vårens utlåning till Reading får vi nog inte se mer av henne i United.
Estelle Cascarino:
(Matcher: 2 Mål: 0 Assist: 0)
Märkligt lån från PSG i januari, fick två korta inhopp och that’s it. En försäkring för eventuella skador, men det blev mer bänk i Manchester än vad det blivit i Paris.
Lisa Naalsund:
(Matcher: 2 Mål: 0 Assist: 0)
Kom i januari, började med en slags försäsong. Gick sönder i första matchen och fick sedan fyra minuter i säsongens sista. Förhoppningsvis stor uppsida nästa säsong.
Yttrar/anfallare:
Ella Toone: 5
(Matcher: 28 Mål: 3 Assist: 8)
Kanske att all uppståndelse tagit ut sin rätt, efter en ständigt stigande formkurva som kulminerade med mål i EM-finalen har det varit ett steg tillbaka denna säsong. Bra, men har mer att ge.
Leah Galton: 6
(Matcher: 24 Mål: 12 Assist: 4)
En av ligans bästa yttrar och nu har poängen och målen också kommit. Närmst bakom Batlle som säsongens spelare. Slutar aldrig springa, stark i kroppen och äger vänsterkanten.
Alessia Russo: 6
(Matcher: 24 Mål: 13 Assist: 1)
Så viktig i sitt all-round-spel som nia, och Uniteds skyttedrottning. Flera viktiga mål, tung att möta och mycket mer än bara en målskytt.
Nikita Parris: 5
(Matcher: 27 Mål: 9 Assist: 1)
Kritiserad värvning som ändå studsade tillbaka från en svag säsong i Arsenal. Växte under säsongen, men kunde också bli osynlig ibland.
Lucia Garcia: 5
(Matcher: 28 Mål: 8 Assist: 3)
Åtta mål i ligan på lika många starter, och sett till vad hon producerat borde det nog blivit några starter till. Oerhört frejdig och energisk, avgjorde mot både City och Liverpool. Sämre förstasäsong kan man ju ha.
Martha Thomas: 4
(Matcher: 29 Mål: 2 Assist: 3)
Bara en start i ligan, men ständig inhoppare som alltid gör ett gott dagsverke. Svårt att producera på så lite speltid, men hade behövt några fler poäng för högre betyg.
Rachel Williams: 5
(Matcher: 25 Mål: 6 Assist: 1)
Inte en enda start i ligan och bara fyra i cuperna, men det var hon som sköt United till FA-cupfinal och avgjorde mot Reading i ligan. Över förväntan faktiskt för ett 35-årigt nyförvärv.
Adriana Leon: 4
(Matcher: 9 Mål: 3 Assist: 0)
Bara inhopp i ligan och någon enstaka start i cuperna, ändå tre mål. Lyckades inte vinna Skinners förtroende trots att hon värvades under sommaren. Lånades ut till Portland Thorns under våren.
Blick mot nästa säsong
Att sluta tvåa i Women’s Super League ger en plats i Champions League, som vi väntat och längtat efter att få se United ta sig an jättarna från andra länder. Men till skillnad från herrarna innebär inte en andraplats att man tar sig raka vägen in i gruppspelet, faktum är att det bara är vinnarna i Spanien, Tyskland och Frankrike (Europas högst rankade ligor) tillsammans med regerande CL-mästarna som får en direktplats. För alla andra väntar kval.
Tack vare andraplatsen slipper United i alla fall den första kvalrunda. Lottningen kommer framåt hösten, men redan nu står det klart att det kommer bli en otroligt tuff väg in i turneringen. United är inte seedade i den andra och avslutande kvalomgången, och om jag förstått rätt innebär det dubbelmöte med Wolfsburg, Real Madrid, PSG eller Juventus – förutsatt att Juventus och Arsenal tar sig vidare från första kvalomgången.
En enklare väg in i gruppspelet hade så klart varit önskvärd, men vill man in i leken får man också leken tåla.
För någon vecka sedan firade Uniteds damlag fem år. Från att inte ha funnits till att nu ge sig in i Champions League – på fem år. Det är imponerande. Men trots att det är en klart övervägande positiv känsla kring Manchester Uniteds damlags prestationer på planen finns det andra aspekter som är mer oroande och bekymrande. Frågan måste ändå ställas, hur sköts satsningen på damlaget?
Det är inte svart eller vitt, för visst har det funnits satsningar. Men det finns också saker som pekar på att Manchester United som klubb inte backar upp sitt damlag som en klubb av den storleken borde göra – United ska så klart ligga högre än femte största budget i ligan. När Casey Stoney lämnade framkom många uppgifter om direkt dåliga träningsmöjligheter och svag finansiell backning – åtminstone utifrån att detta ändå är Manchester United. Damlaget huserar numera på Carrington och en utveckling av träningsanläggningen där verkar göras, vilket så klart är väldigt positivt. Viss växtvärk kanske måste accepteras.
Men kring truppbygget inför nästa säsong finns orosmoln. Jag har många gånger propagerat för att en plats i Champions League är avgörande för klubbens möjligheter att behålla och värva stora spelare, nu har United nått dit – så vad är på väg att hända.
Två tunga tapp är redan bekräftade. Alessia Russo lämnar United när hennes kontrakt löper ut i slutet av juni. Arsenal verkar vara nästa destination, även om det också finns intressenter. Rapporterna säger att United till slut erbjöd Russo det kontrakt hon ville ha, men hon valde ändå att hitta ny arbetsgivare. "Det svåraste beslutet jag någonsin tagit", säger Russo själv – jag vet inte, hon verkade vilja lämna. United är just nu i ett bättre sportsligt läge än Arsenal, men kanske att London lockar. Vi tackar henne för allt hon gjort för United.
United är absolut inte oskyldiga i att det blivit så här, allt tyder på att förhandlingarna dragit ut på tiden och att det inte förrän precis på slutet kommit ett kontraktsförslag som matchar andra klubbars – och då avböjde man ändå ett världsrekordbud från Arsenal på henne i januari. Rent spelmässigt är det tro det eller ej inte omöjligt att ersätta Russo och kanske till och med uppgradera lite, statusmässigt är det ett större slag.
Värre är det när det kommer till Ona Batlle, som skrivit på för FC Barcelona – klubben hon inledde sin seniorkarriär i. Det är samma visa här, men till skillnad från Russo är indikationerna att hon gärna stannat i United men att det också där varit sega förhandlingar och kontraktsförslag längs vägen som inte i närheten nått upp till det marknadsvärde hon har. Visst skulle hon väl tillbaka till Barca någon gång, men tungt är vad det är. "Jag kommer alltid vara stolt över att kunna säga att jag var en Red Devil. Once red, always red". Vi ska vara glada över att ha haft Batlle i laget och tackar henne för allt hon gjort för United, det har varit ett stort nöje att följa och hon kommer vara enormt saknad.
Marc Skinner har tydligt sagt att det kommer behövas investeringar, och Mary Earps har gläntat på samma dörr. Men kan vi lita på att ledningen faktiskt kommer spetsa truppen när man hanterat Russo- och Batlle-situationerna så här? Okej om spelarna vill testa andra utmaningar och därav väljer att lämna, men om det är på grund av att de blir erbjudna förlängningar med armbågen är det under all kritik.
Ona Batlle och Alessia Russo.
Det behöver hända saker i sommar, och här gäller det att träffa rätt – vi behöver positiva nyheter nu. Batlle är omöjlig att ersätta rak av, men kanske att Jayde Riviere som kom i januari kan fylla lite av hennes skor. Likväl behöver det hämtas in en riktigt bra ytterback. Centerpositionen är nu prio att förstärka, en självklar uppspelspunkt och målgaranti ska in. Bakom finns bara Rachel Williams som gjort en fin säsong som inhoppare, men hon är 35 år.
Utöver dessa positioner som blir direkt akuta att fylla blir det spännande att se hur och var truppen ska spetsas. Lisa Naalsund kom i januari men har mest gått skadad, kanske att hon kan ta en plats på mittfältet och öka konkurrensen där, annars ser jag gärna en riktigt bra central mittfältare som dels kan sätta tempo men även stå emot tempo från motståndare och stänga vägen mot eget mål.
Utöver detta är det främst två positioner jag ser förstärkningspotential på, mittback och ytterforward. Maya Le Tissier ska vara gjuten i mittförsvaret, men frågan är om Turner, Mannion eller Tounkara är rätt spelare för att ta hand om den andra platsen. På ytterpositionen blir det spännande att se vad som händer med Kirsty Hanson som under utlåningen till Aston Villa var en av hela ligans bästa yttrar. Ingen blir gladare än jag om hon kommer tillbaka till United och bara fortsätter utvecklas – men jag är lite rädd att det ska bli en Jesse Lingard-situation efter hans lån till West Ham. En riktigt bra ytter behövs, någon som kan göra platsen till höger till sin.
Det finns en egen talangpool att hämta från, men den yttersta spetsen behöver hämtas in. Även om det just nu är väldigt tyst kommer det bli en händelserik sommar, nu är det upp till er Manchester United – visa att ni satsar på damlaget.
Orosmolnen i truppbygget till trots får vi inte glömma att United gjort en jättefin säsong, den bästa hittills, och utifrån det står på en bra plattform för att fortsätta bygga. Hösten kommer bli så oerhört intressant och rolig, förhoppningsvis kan vi se ett United som spelar gruppspel i CL och fortsätter vara med och utmana om ligatiteln. Hur lång CL-resan blir tror jag kommer vara avgörande för hur säsongen i ligaspelet blir. Lång resa i Europa och det blir tuffare att vinna WSL, kortare i Europa och möjligheterna ökar inhemskt.
Med rätt investeringar under sommaren ser jag United spela gruppspel i Europa, ta en ny topp tre-placering och kanske dessutom plocka på sig en cup-titel. United är nu ett legitimt topplag i England som ska utmana om titeln, en resa som ska kunna fortsätta.
Tack för säsongen 2022/2023
Då var vi i mål, har ni tagit er hela vägen hit förtjänar ni ett stort tack! Och dessutom förtjänar ni ett tack för att ni varit med under säsongen och tagit del av det som skrivits om Manchester Uniteds damlag. Nu är det dags att ta en paus från klubblagsfotbollen en stund, åtminstone en paus från det som sker på planen. Så laddar vi upp inför nästa säsong, och under tiden kan vi följa flera United-spelare i sommarens VM-slutspel i Australien och Nya Zeeland. Tills vi hörs igen, ha det fint och sköt om er. Tack och hej.
Om ni råkat missa så finns första delen av säsongssummeringen redan ute för läsning - den hittar ni här.
Vem var bästa spelaren och vilket var egentligen årets mål? Och hur fel har jag i betygsättningen av truppen? Vädra era åsikter i kommentarsfältet!
