Inför EM-bloggen: Svenskarna eniga
De allra flesta var eniga igår. Sverige öppnade matchen mycket bra men orkade, eller ville, inte hela vägen. Kanske gick det för lätt i början.
Sebastian Larsson sammanfattade det hela ganska bra:
- Vi blir stillastående men i en match som betyder mer orkar man också trycka på mer.
Så är det förstås. Island var inga stjärnor men slet ändå tappert. I Sverige glänste Zlatan Ibrahimovic och det blir mer tydligt att Sveriges framtida öden kommer stå och falla med Ibra i Kiev. Ändå var stjärnan inte själv nöjd. Redan när han blev utbytt började det och i den mixade zonen efteråt såg Zlatan märkbart ointresserad ut. Med en svart blick levererade han den ena självklarheten efter den andra innan han kunde sätta sig i den väntande bilen och åka iväg till de skrikande kidsens förtret.
- Alla känner sig hemma i laget, vi ska spela vårt spel i EM, sen får vi se hur långt det räcker.
- Viktigt med vinst för oss alla ikväll.
På frågan om Zlatans roll som tia svarar han kort:
- Jag vet inte varför alla tjatar om det, jag har spelat tia ett tag nu. 35 mål, 20 assist.
Zlatan har höga krav på sig själv men en dryg halvlek, ett mål och ett assist får han vara nöjd med.
***
Erik Hamrén uttryckte på presskonferensen oro för Markus Rosenbergs känningar i knät. Själv säger Rosenberg, som inte gjorde någon lyckad match, att han alltid har problem med knät men att det inte ska vara någon fara.
***
Jag fortsätter att tjata om Ullevipubliken men jag tycker det är tråkigt att när Göteborg väl får en fin landskamp inför ett mästerskap på sin i sammanhanget nybyggda arena, så blir det tyst. Förutsättningarna var riktigt bra. Solen sken, orkestrarna spelade, öltälten var fulla och det spexades i gula tröjor utanför arenan före matchstart. Ändå knäpptyst på insidan. Okej att matcharrangemanget drog ut på tiden och att Sverige gjorde mål omgående men när man hör pipiga röster från sektionen mittemot skrika "andra sidan är ni klara" så känns det inte som att Camp Sweden gjorde sitt bästa för att skapa EM-feber.
Före matchen låg det något i luften, under matchen fanns inget kvar. Trist.
***
Bäst på planen igår, enligt den gamle målvakten Bengt Andersson, var Tobias Hysén. Göteborgshumor i sitt bästa slag. För oss andra som såg matchen var Zlatan riktigt bra, Behrang Safari likaså. Till och med vid offensiva inkast. Rasmus Elm spelar klokt och säkert, Emir Bajrami och Pontus Wernbloom, ja faktiskt också Hysén, gör pigga inhopp. Härligt att se Wernblooms tjafs med islänningarna också.
Förutom bristen på anfallare, det känns överkomligt just nu, så är det i försvaret bristerna finns. Isaksson i målet sattes aldrig på några riktiga prov och det är svårt veta hans status. Högerkanten med Andreas Granqvist var inte helt lyckad till en början och Jonas Olsson såg darrig ut till en början, men det blev bättre ju längre matchen led. Mellberg är som alltid stabil men hans uppspel kändes inte helt okej när han hade bollen i ägo.
Det roliga är att Island aldrig riktigt är med i matchen med att slutresultatet ändå skrivs till 3-2. Sverige kontrollerar matchen helt och just därför är det extra onödigt släppa två mål. Troligen hade det inte varit samma sak i en tävlingsmatch och vi gör trots allt tre riktigt fina mål. Chippens 3-1 med högern är det bra tryck i och Zlatans tricks innan Toivonens mål är matchens behållning.
Mot Serbien blir det garanterat mer åka av men som Erik Hamrén också sa:
- Vi har inte jobbat något med försvarrsspelet än utan bara snuddat vid hur vi ska agera.
Det kommer bli bättre.
***
För er oss undrar.
Kent fick fyra fyrar av GP efter deras spelning på Trädgår´n.
Hur kunde de båda eventen gå samtidigt?!
***
Och på tal om Kent, nu väntar två dagars ledighet för svenskarna innan samlingen i Stockholm. Sebastian Larsson sammanfattar:
- Nu åker jag hem till Eskilstuna och grillar!
Själv tackar jag för mig just nu men återkommer så fort det är dags för Kiev.
