Real Zaragoza - Celta Vigo: 0-1

Allting pekade redan på att Celta Vigo skulle ta sin första seger på bortaplanen på La Romareda. Zaragoza var solklara favoriter hette det på förhand, något som alltid gör mig personligen skrattretande nervös. 

Äsch Celta kan inte spela borta, sade alla som skulle ge sig på att lugna - och hälde sålunda extra tändvätska på den ångestbrasan.

För alla "någon har aldrig" betyder med 97,83% säkerhet att det händer mot Zaragoza. Något obskyrt nyförvärv på bänken som flirtar med fiaskostämpeln och som aldrig har gjort mål? Åh vänta bara.

 

Och som själva signaturfärgen i vidskepelsemönstret inledfr Real Zaragoza betydligt mycket bättre än vad Celta Vigo gjorde.  

På tio minuter hinner Helder Postiga både bli avvinkad för offside samt få ett offsidemål (korrekt) bortdömt.

 

I tolfte minuten tyckte domaren, Delgado Ferreriea, att det var hög tid att byta boll (kanske trodde han att det var på den det berodde, att den kollapsade vid kontakt och inte gick att spela med men så var det inte, luften hade gått ur Zaragoza, inte bollen) och under det korta avbrottet slog det mig varför matchen verkar vara så stilla, att den befinner sig i sin inledning men utan att ha kommit igång. Celta Vigo har beslutat sig för att spela på poäng, de har sagt sig själva att får vi bara med oss någonting från La Romareda är det gott nog: försök vinna hemma, kryssa borta. Vi känner så väl igen resonemanget själva. Våra vårar brukar formuleras med den ekvationen. Och det man drar ifrån på ena sidan är givetvis pressen, som för att balansera flyttas över till andra och så heter det att det går det jämt ut.  Celta säger sig vara fullt nöjda med 0-0 och allt annat är över förväntan och blir belöning. Jag lägger ingen värdering i det konstaterandet.

 

Det är Real Zaragoza som fjantar runt med bollen. Den som låter sig imponeras av bollinnehavsprocenten kan börja fundera på att konvertera, för Celta Vigo får knappt känna på bollen i första halvlek. Men trots allt detta rullande skapar Zaragoza oroväckande få chanser. 

Edu Oriol försöker sig på ett trendbrott, ett långskott men bollen passerar i hånfullaste ultrarapid förbi bortre stolpen.

Och när 21 minuter har passerat anser sig Zaragoza ha blivit blåsta på en straff. Situationen är dock i mina ögon varken mer eller mindre än ett klassiskt vart-fan-ska-jag-ha-handen-då-scneario. För någonstans sitter den ju alltid, och att bollen studsar ner på Celta-försvararens armbåge gör det inte till straff.

I den 22 minuten springer Helder offside för tredje gången.

Celta Vigo har alla män på egen planhalva, och trots bollinnehavet finns det inget i Zaragozas spel som indikerar på att vi har vad som krävs för att bryta oss igenom den tjocka Celtiska muren de Vigo. Ingen orkar eller tror sig behöva eftersom förhandsfavoriteversionen av Real Zaragoza inte förstår att oddslistor inte är gårdagens tidningar utan mer eller mindre sannolika antaganden om en snar framtid. 

På avstånd (dvs den mycket lilla del av skärmen som är det största bet365 tillåter) ser det ut som en väl genomförd sömndans i slow motion.

 

Första halvlek med tre ord: mållös och chansfattig.

 

 

Andra börjar med ett jätteläge för Postiga.

Sedan stannar det av totalt. Någon trycker på paus och då och då kommer hen emot knappen, bilden rycker till lite för att omedelbart stanna igen.

Det finns ingenting att säga.

 

 

Med dryga tio minuter kvar ger Iago Aspas Celta Vigo, som det bättre laget de senaste sekunderna, ledningen.

Jag blir inte ens arg. Jag försöker bara lägga band på mig för det finns så många människor till vilka jag vill höra av mig och kräva den superstitiöses upprättelse, erkännande.

Få säga vad var det nu jag sa igen.

Don't you just love being right?

 

Och innan det är dags att tacka och hälsa hinner Celta som lök på laxen dessutom bli snuvade på en straff i sista minuten av ordinarie speltid då ovan nämnde Aspas görs ner. Domaren tvekar någon hundradels sekund och drar sedan en lättnadens suck då han sneglar utåt sidlinjen och ser att offsideflaggan är uppe. Repriserna visar alltjämt att detta beslut  som domaren grundar friandet på - är felaktigt, ingen var offside och vi borde fått vårt straff.

 

Celta Vigos tränare Paco Herrera ska till att vara ädelmodig och säger efter matchen att han nog tyckte att det borde slutat oavgjort "sett till matchbilden" ändå. 

Oj så fel han har.

I 99,någonting % slutar alla matcher rättvist. Till och med när man förlorar. Eftersom det fortfarande inte är bollinnehav utan mål som räknas.

 

Det finns verkligen inte mer att förtälja.

 

Men hey, hörrni. Misströsta icke! Vi är och  förblir unika.
Real Zaragoza är det enda spanska lag som inte lyckats genomföra en mållös match. Och det enda spanska lag som inte kryssat.

Real Zaragoza: Roberto, Sapunaru, Álvaro, Loovens, Abraham, Movilla, Apoño, Edu Oriol (Aranda, min. 61), Montañés (Javi Álamo, min. 88), Víctor och Hélder Postiga.
 
Real Club Celta: Javi Varas, Hugo Mallo, Tuñez, Cabral, Lago, Oubiña, Álex López (Park, min. 83), Krohn-Dehli, Augusto, Iago Aspas (Bustos, min. 90) och Bermejo.
 
Mål: 0-1, Iago Aspas (min. 83).
 
Domare: Carlos Delgado Ferreiro  A
Varningar, Real Zaragoza:  Sapunaru (min. 31), Álvaro (min. 86) och Apoño (min. 86).
Varning, Celta Vigo: Cabral (min. 35).


Aupa Zaragoza!