Real Zaragoza tog hem Carlos Lapetra

Varje sommar som en avslutning på försäsongen arrangerar Real Zaragoza sin årliga hedersmatch i Carlos Lapetras minne; Trofeo Carlos Lapetra. I år var det Espanyol som hade den äran och de skulle komma att få se sig besegrade med 5-4 efter avgörande på straffar.

Och tja, de utslagningsgivande straffarna var inte de enda i matchen som både Apoños ledningsmål i den 26 minuten och Verdus kvittering i den 33:e kom från elva meter.

 

För det är inte bara lagen som värmer upp inför kommande säsong. Även domarna passar på att polera sina pipor blanka med saliv, få till ett elegant schvung i kortuppryckandet, rätt vinkel på pennan - visa vad de kan såhär nära inpå starten helt enkelt och matchen igår på La Romareda kom att handla en hel del om - just det - Clos Gomez. 

Om någonting kan läsas ur det så är det väl att vi går en säsong till mötes som liknar förra, förrförra och förrförrförra. Real Madrid och Barcelona gör upp om titeln (Real Madrid vinner igen) i sin egen tungviktsliga, tävlar om vem som verkligen är mest förfördelad medan övriga 18 lag funderar på om de ska skratta eller gråta; nerven finns i botten och domarna placerar sig i centrum.

Clos Gomez började igår.

I den här lilla cupmatchen, arrangerad i all kamratlighet, hittade han fyra utvisningar (Loovens, i Zaragoza, Victor Sanchez och Tejera i Espanyol) och så Manolo Jimenez, som visas upp på läktaren andra vänskapsmatchen i rad. 

Publiken höll inte inne med sitt missnöje, från det att Espanyol ytterst tveksamt tilldömdes straffen som blev till kvitteringsmålet och skickade ner Loovens i omklädningsrummet lät det som vilket storlagsmöte som helst på La Romareda; omväxlande visselorkester och ironiska applåder i samband med varje domslut.

 

Andra halvlek (som inleddes med att Victor Sanchez fick två gula kort på lika många minuter) höll ett högre tempo än den första. Kanske för att tempraturen gått ner en aning, vid avspark klockan 21:00 var det 40 grader i Zaragoza. 

Nyförvärvet Alvaro Gonzalez nickade i stolpen, Capedvila - nybliven Espanyolspelare - tvingade Roberto till en av sina patenterade monsterräddningar.

Överlag var Real Zaragoza det lite bättre laget, det är förstås viktigare för oss att vinna Carlos Lapetra än vad det är för Espanyol, men detaljerna är inte riktigt på plats ännu (eller så vill man inte "visa vad man kan") och det slarvades i både försvar och anfall.

Till exempel lyckades Aranda med konststycket att praktiskt taget stå rättvänd i mål och skjuta över.


Han kommer fram, han måttar skott - och skjuter över. Carlos Aranda, mina damer och herrar - en sådan prestation är värd en applåd. För av två alternativ här klarar han det svårare.

 

 

Såhär slogs straffarna:

Christian: mål (0-1)

Javi Alamo: mål (1-1)

Rui Fonte: i ribban (1-1)

Victor Rodriguez: mål (2-1)

Forlin: mål (2-2)

Aranda: mål (3-2)

Thievy: mål (3-3)

Apoño: mål (4-3)

Hevtor Moreno: mål (4-4)

Obradovic: straffen räddas av Christian Alvarez (4-4)

Victor Alvarez: utanför (4-4)

Raul Goni: mååååål (5-4)

Och så var den 25 upplagan av Trofeo Carlos Lapetra där den ska vara - i Zaragoza.

 

(Jag är förstås alldeles överlycklig över att det var min favoritspelare som fick avgöra och bli hjälte. Goni sades sakna Jimenez förtroende i början av sommarn, men han gav sig fan på att visa att han förtjänar en plats i sitt lag och har gjort en mycket bra försäsong. Nu lutar det åt att han blir kvar i Zaragoza och äntligen får den plats i laget han så väl förtjänar.)

 

Espanyols andraställ ser för övrigt verkligen ut som domardräkter.