-
Inför Liverpool - Portsmouth
Tony Adams första uppgift som nyutnämnd manager i Portsmouth blir Anfield och Liverpool, ett Liverpool som bröt Chelseas hemmasvit senast och alltjämt är obesegrat.
Det är nog inte utan att Adams nyper sig lite i armen. Imorgon är han tillbaka på arenan där Arsenal säkrade sitt guld 1989. Då som spelare, imorgon som manager. Anfield är ju också lite helig mark för fotbollsälskande anglofiler som undertecknad.
Jag hade hoppats på att säsongens nionde ligamatch hade slutat med en vinst för att kunna vara helt nöjd med inledningen. Skador och tufft spelschema till trots har Portsmouth presterat bra hittills, och hade bara resultatet motsvarat insatsen senast skulle jag vilja säga att det varit riktigt bra.
Men mot slutet av matchen orkade Portsmouth inte riktigt trycka tillbaka Fulhams attacker och kvitteringen kom ändå ganska logiskt, om än orättvist. Efter Crouchs rättvisa ledningsmål hade Portsmouth en stolpträff och efter kvitteringen ansåg Niko Kranjcar sig blåst på en straffspark. Eller blåst och blåst, kroaten sade efteråt att det var en situation där domaren kunde blåst straff.
Det är historia nu, liksom Chelseas fyra år långa hemmasvit är historia. Liverpool kom till Stamford Bridge utan Fernando Torres och gjorde en perfekt insats. Spelar Liverpool lika bra imorgon får Portsmouth utan tvekan åka hem utan poäng.
Portsmouth har visserligen besegrat Liverpool en och annan gång sedan uppflyttningen till Premier League, men det har varit på hemmaplan. På Anfield har det varit tyngre, men vi kan ändå räkna in tre oavgjorda på de sju matcher som spelats i liga och i cup. Senast hade man ingen större lycka trots att man kom dit med en klubbrekordlång svit av bortasegrar. Efter några olyckliga minuter stod det 2-0, bland annat sedan Distin gjort ett tragikomiskt självmål. Pompey kom tillfälligt tillbaka genom en reducering av Benjani, men glädjen blev kortvarig för bara minuterna senare hade Torres punkterat matchen som kom att sluta 4-1. På Fratton Park blev det 0-0 sedan Kanu bränt en billig straffspark. Portsmouth var då närmare segern och såväl Utaka som Muntari missade öppna lägen.
Positivt senast var förutom spelet även att Kranjcar var tillbaka. Utan honom i laget har nödvändig kreativitet saknats, särskilt i de matcher där även Diarra saknats. Portsmouth har alltför ofta denna säsong tvingats spela utan dessa två kreativa mittfältare, men förhoppningsvis är nu denna period över. Dock saknas en viktig kugge i Glen Johnson.
Det är svårt att sia om hur Adams väljer att ställa upp laget. Man kan tycka att Traoré är lite sliten efter det tuffa matchandet, men Kranjcar är nog inte redo för nittio minuter ännu. Ett alternativ är att satsa på en hyperdefensiv vänsterkant med Hreidarsson bakom Belhadj, men det skulle vara att be om trubbel. Ska Portsmouth kunna hota Liverpool krävs det att Traoré och Belhadj spelar tillsammans på vänsterkanten. Dessa två har varit Portsmouths främsta anfallsvapen på sistone tillsammans med anfallsduon Defoe och Crouch. Den senare nätar säkert väldigt gärna på Anfield igen.
