Charlton - Plymouth
5 - 1

Charlton – Plymouth 5-1

The Addicks spelade under tisdagskvällen ut stora delar av sitt register när Plymouth Argyle fullständigt pulveriserades på The Valley. En utvisning i bortalaget spelade givetvis sin roll men det var utöver det en enormt förtroendeingivande seger - med andra ord en överkörning.

Trots att en ny tuff match hägrade så vågade Ben Garner – alternativt kände sig tvungen – göra en del betydande förändringar i startelvan. Joe Wollacott fanns såklart kvar i målet men annars råkade försvarslinjen ut för två förändringar. Sam Lavelle roterades in i mittlåset och Charles Clayden stod inför sin startdebut och det som vänsterback. Detta skapade en försvarslinje från höger med Sean Clare – Sam Lavelle – Eoghan O’Connell – Charles Clayden. Mittfältet med George Dobson, Scott Fraser och Albie Morgan behölls intakt, medan fronttrion mixtrades annorlunda. Kapten Jayden Stockley fortsatte centralt och med Charlie Kirk till vänster om sig. Till höger gjordes valet att vila Corey Balckett-Taylor efter helgens slitsamma insats, och istället gavs chansen till ytterligare en startdebut och det för lånet Jesurun Rak-Sakyi från Crystal Palace. Till bänken förpassades utroterade Steven Sessegnon, Ryan Inniss och Corey Blackett-Taylor, medan Alex Gilbey, Jake Forster-Caskey och nu även Diallang Jaiyesimi inte gick att skymta i någon matchtrupp. Detta lär bara spä på flyttryktena kring de två förstnämnda.

Plymouths startelva var i hög utsträckning den väntade. Störst överraskning var att formationen såg ut att likna vid en 3-4-2-1 uppställning. Ryan Hardie fick gå som ensam forward, med nyförvärven Finn Azaz och Morgan Whittaker strax bakom sig. Här saknades Danny Mayors medverkan. I övrigt var mycket intakt från deras helgvinst över Peterborough (2-0).

Första halvlek
För att inte det här matchreferatet ska bli allt för långt så lär mycket handla om beskrivningar av det höga antal mål som gjordes - vilket på många sätt är synd när det finns så mycket annat att redogöra för. Charlton gick ut från minut ett och gjorde matchen till sin. Det korta kombinationsspelet tog vid omedelbart och det kunde vid stunder varieras med ett precist längre spel mot tomma ytor. Backlinjen rullade igång anfallen, Dobson fördelade i sidled, Morgan smekte fram passningar, Fraser dikterade tempot, och forwardsen alternerade mellan att möta, gå på djupet och sätta pressen. Ja, det mesta fungerade med en gång.

Det gav också utlopp för ett ledningsmål redan efter tio minuter. En hög press från nyförvärvet Jesurun Rak-Sakyi och en efterföljande Sean Clare tvingade fram stressade beslut och ett svagt passningsspel från Plymouth. Charlton kunde erövra boll i lugn och ro högt upp på offensiv planhalva och Morgan gavs tid att chocka bortalaget med en tidig boll mot boxen. Passningen var perfekt för Stockley som löpte bakom Plymouths centrala mittback och nicken tvingade Michael Cooper till en enhandsreflex, som dock bara avvärjde farligheten tillfälligt. Returen låg fritt vid bakre ytan och Rak-Sakyi kunde lugnt och behärskat, med hjälp av två tillslag, placera in 1-0 (11) i sin debut.

Charlton hade sedan bud på fler mål genom Charlie Kirk som lurpassade vid bortre stolpen i straffområdet, Albie Morgan som fick ett skott blockerat från straffområdeskanten, och Rak-Sakyi som sköt högt över inifrån straffområdet sedan han vänt ut och in på Macauley Gillesphey för tredje gången. Plymouth hade svårt att överhuvudtaget hänga med. Flera gånger fick man se sig bortspelade på såväl offensiv som defensiv planhalva, och när bollen väl föll i deras ägo stressades det med instick i djupled som stack i väg för en jagande Ryan Hardie. Hoppet sattes till att hugga vid de tillfällen Charlton råkade slarva i sitt passningsspel och då skapades också bortalagets bästa målchans genom ett distansskott från Adam Randell, som Wollacott fick slänga sig djupt ner mot högra stolpen för att nå.

Charlton skulle få ut mer av sin exemplariska halvlek innan den var slut. Mycket mer. En ny hög och intensiv press tvingade först fram en studsig hemåtpassning till målvakten, sedan en klen rensning från målvakten och till sist en erövring efter sömnigt agerande från mötande spelare. Stockley var den som slutförde och tog med sig bollen i fart. Vid bakre ytan i straffområdet hittade han Kirk med ett inlägg, och ytterns följande avslut mot ett till synes ledigt mål fick se sig stoppas av en klar och tydlig hands från James Wilson. Straffen var tilldömd Charlton och inte nog med det så erhöll Wilson ett direkt rött kort för sin förseelse som hindrade ett givet mål. Stockley klev fram till straffpunkten och kunde inte på ett mer självklart sätt dunkat in 2-0 (41) till vänster om målvakten och sitt första mål för säsongen.

Nu var det inte heller slut här, för innan domaren hann blåsa av för halvtid skulle Sean Clare utöka till 3-0 (45+3) med halvlekens sista spark. Ett långt anfall med kombinationer och kloka värderingar slutade med att Kirk la upp bollen för en framrusande Sean Clare som tog sats mot den lediga ytan utanför Plymouths straffområde. De grönklädda försvararna agerade passivt, så Clare gjorde inte saken svårare än att lägga upp bollen för avslut och prickskjuta in trean - stolpe in - med en klockren vristträff. Ett svårt mål att beskriva i text och som helt klart upplevs bäst i videoformat.

Andra halvlek
Med 3-0 i halvtid och en man mer under 45 minuter så pekade det mesta mot att matchen redan var död. Och det var den också. Men Charlton slog inte av på takten för det utan fortsatte i liknande still som under den första halvleken. Det var fart under fötterna, snabbt passningsspel och en tilltalande variation. Att nämna alla trevliga anfall skulle åter göra referatet allt för långt.

Trots detta var Plymouth först med att hitta nätet i andra halvlek. Man utnyttjade ett av få Charltonmisstag och bjöd också på en delikatess. En inbytt Jack Payne halkade till på mittplan och stod för ett bolltapp. Morgan Whittaker satte fart mot mål och var både hal och teknisk nog för att undvika Dobsons och Morgans något slapphänta försök att stoppa honom. Till slut tog sig Whittaker så långt att ett avslut satt placerat nere vid Wollacotts högra stolprot. 3-1 (71) i matchen.

Dock bara ytterst tillfälligt. Fem minuter senare var Charlton på anfallsstigen igen och Dobson fördelade ut boll mot inbytte Miles Leaburn snett till höger i offensivvinkel. Leaburn visade sinnesnärvaro och klackade vidare längre ut på högerkanten till Albie Morgan som svepte in ett inlägg mot bortre. Som så många gånger förr den här matchen befann sig en fri Charlie Kirk vid den ytan och den gången kunde han först ta emot bollen, för att sedan placera in 4-1 (76) bakom Cooper. Ett efterlängtat mål för Kirk. Det var längesen någon firade så hjärtligt och tydligt på The Valley.

Nu var det bara femman kvar och den kom inom en tiominutersperiod senare. Charlton återerövrade boll efter en inspark från Cooper och kunde snabbt ställa om mot Plymouths mål. Kirk smällde i blindo fram en krossboll i djupled och en pigg Leaburn älgade fram i löpduell med Brendan Galloway. Leaburns saktades ner tillfälligt och väntade in en överlappande Payne för ett väggspel. En fri yta luckrades upp för Leaburn i straffområdet och när han återfick bollen från Payne så smälldes den enkelt in i bortre till 5-1 (84). Leaburns andra mål för säsongen och hans första i karriären framför klacken på Covered End. Ett perfekt avslut på en perfekt kväll, och vem hade kunnat gissa att han skulle leda den interna skytteligan efter fyra omgångar?

Nu börjar vi bli långa, så vi stannar där. Charlton övertygar stort och vinner med 5-1 på hemmaplan.

Efter match
Ja, det är egentligen märkligt att man står fåordig efter en sådan här match, men vad ska man egentligen skriva för att det inte ska låta för lyrisk och självgod? Ja, jag vet inte. Men faktum är Charlton under tisdagen stod för kombinationen av den bästa och mest underhållande matchen på The Valley, på jag vet inte hur länge. På det sätt som Charlton tog sig an Plymouth och hur man gång på gång utmanövrerade dem med ett spelsätt som alla tog del av gör att jag någonstans sitter här och saknar ord. Ja, ja, ja, det var endast den fjräde omgången som spelades och det är ofantligt mycket kvar – men kan inte den här insatsen, tillsammans med de tendenser som funnits i tidigare matcher, peka på någon form av hoppfull framtid under säsongen, då kan jag lika gärna lägga ner att ens försöka förstå mig på den här sporten. För j*vlar vad bra Charlton var. Då åsyftar jag främst Charltons spelmässiga – ”Garnerball” - insats över 90 minuter, snarare än det resultatmässiga att man vinner med 5-1 över en förväntad toppkonkurrent. Jag tror i alla fall att lagets inledning redan har spridit sig till övriga konkurrenter och att projektet på SE7 är att ta på allvar.

Det är svårt att inte nämna alla spelares insatser men det skulle också riskera att bli för långdraget. Tre premieras lite extra med poäng nedan, men det är klart att samtliga gjort sig förtjänta av det efter det som presterades.

Omgångens poäng
3p – Charlie Kirk: Utan tvekan Charlie Kirks bästa insats i Charltontröjan. Det är nu han ser ut som den spelaren man för ett år sedan köpte från Crewe. En tuff fjolårssäsong med personliga motgångar på och utanför plan är passerat, och Kirk kan börja spela den fotboll han själv och alla vill se. Kombinationerna, passningarna, tempoväxlingarna. Skapade otroligt mycket och borde nästan gjort fler poäng, men fick nöja sig med 1+1 och att ha varit personen som skapade straffen. Som sagt, målfirandet var på ren instinkt och kom från hjärtat.

2p – Jesurun Rak-Sakyi: Ja, det här var också en debut att nämna. Levde upp till ryktena om att besitta fart och teknik. Gjorde under stunder vad han ville mot sin motståndare och lekte fotboll under den timmen han spelade. Kan han fortsätta så här framöver så kommer det bli en rolig låneperiod för både Charlton och Jesurun. Baserat på bara denna insats så såg han faktiskt ut att vara för bra för divisionen.

1p – Charles Clayden: Vilken positiv överraskning! På en sommar har Charles Clayden gått från vänsterytter i U23, till att fylla ut en ytterbacksplats som akademispelare på försäsongen, för att nu roteras in och starta som ytterback i League One. Det är vida känt att det är en position som saknat alternativ och som har krävt sina nödlösningar – och där har Clayden klivit fram och tagit sin chans för att få spela och närma sig seniorfotboll. Att det skulle gå så här snabbt hade nog ingen räknat med, för Clayden står för en övertygande insats som bara stärker hans namn för fortsatt speltid. Innehar egenskaperna för att bli en attackerande försvarsspelare i Charlton spelsätt och det finns tydliga liknelser med hur Alfie Doughty en gång slog igenom.

Charlton – Plymouth 5-1
Charlton: Wollacott; Clare (McGrandles 58), Lavelle, O'Connell (Inniss 77), Clayden; Fraser (Payne 64), Dobson, Morgan; Rak-Sakyi (Leaburn 63), Stockley (c), Kirk.
Ej använda avbytare: MacGillivray, Sessegnon, Blackett-Taylor.

Plymouth: Cooper; Wilson, Scarr, Gillesphey, Edwards (Lonwijk 83), Randell (Butcher 46), Houghton, Mumba (Galloway 46); Whittaker, Azaz (Jephcott 54); Hardie (Ennis 46).
Ej använda avbytare: Burton, Mayor.

Mål: Jesurun Rak-Sakyi 1-0 (11), Jayden Stockley 2-0 (straff: 41), Sean Clare 3-0 (45+3), Morgan Whittaker 3-1 (71), Charlie Kirk 4-1 (76), Miles Leaburn 5-1 (84)
Rött kort: James Wilson (40)
Domare: Sam Purkiss
Publik: 12,392 (1160 från Plymouth)

COYA!!