Veckans Legendar: Anders Gozzi

Moderklubben är AIK, fram till den här säsongen var han AIK:s meste spelare och idag är han sportchef i AIK. Var Anders Gozzi trivs bäst är det alltså ingen tvekan om. – Jag har alltid trivts i AIK, berättar Anders.

Idag finns det allt färre spelare som är en och samma klubb trogen genom hela karriären. De flesta spelarna spenderar inte ens majoriteten av karriären i en och samma klubb.
    Anders Gozzi spelade inte hela karriären i AIK, men det är hans moderklubb, och förutom korta utflykter till Brynäs, fyra säsonger, och Tyskland, en säsong, var han AIK trogen.
    – Det kanske hänger ihop lite med att man trivs i staden istället för att vara ute och flacka, och jag har alltid trivts i klubben, och de har alltid velat ha mig kvar. Man har väl varit lite hemmakär, berättar Anders som idag är kvar i klubben i form av sportchef.
    – När AIK var i Elitserien så jobbade jag lite på marknadssidan, men sedan fick jag förfrågan om att bli sportchef och på den vägen är det.
    Ifjol fick han också stiga ner i båset efter halva säsongen, och tränaryrket är också något han gillar – och inget han är främmande för i framtiden. Men han trivs som sportchef.
    – Ja, absolut, det är hemskt skoj. Jag har varit tränare för ungdomslag, men just nu är det fokus på sportchefsjobbet, men jag ställer mig inte främmande för ett tränarjobb i framtiden. Men, som sagt, nu trivs jag bra med det jobb jag har.

AIK-hjärtat finns alltså där, och han har också flera fina minnen från tiden som spelare i klubben.
     – Mitt första år var riktigt roligt, då vi gick upp från division ett till Elitserien. Sedan är det några slutspelsrundor som man minns, även om vi aldrig kom till final. När vi slog ut Djurgården 1988 till exempel. De vann serien med 21 poäng före tvåan eller var det var, och vi vann mot dem i kvartsfinal.
    Med 565 matcher i AIK-tröjan är han klubbens näst meste spelare genom tiderna. Inför säsongen toppade han den listan.
    – Det är jätteroligt att man har kunnat vara med och skriva lite historia, men nu är man tvåa, berättar Anders som under hösten fick se sig passerad av David Engblom, men det berör inte honom.
    – Nej, för tusan, skrattar Anders.

Sitt enda SM-guld vann Anders Gozzi dock inte i AIK, utan i Brynäs. Han hamnade i Gävleklubben 1990, och kom att stanna där i fyra år, och vann SM-guld det tredje året, 1993.
    – Jag kände vid den tidpunkten att jag ville testa på något nytt. AIK var lite på dekis då också och allt stod inte rätt till, och mycket riktigt åkte man ur något år senare. Det var lite oroligt i AIK då, samtidigt som Brynäs var intresserade, och de hade ett ungt och spännande lag så jag valde att gå dit, berättar Anders som med facit i hand gjorde ett bra klubbval.
    – Det var fyra roliga år i Brynäs.
    Höjdpunkten var givetvis slutspelet 1993 som mynnade ut i ett guld.
    – Bästa minnet därifrån är finalspelet mot Luleå där vi låg under med 0-2 i matcher och vände på det, och det var ett stort minne och man kommer ihåg känslorna. Speciellt den match som vi spelade borta, där de ledde med 2-1 i matcher och skulle avgöra på hemmaplan. Deras spelarfruar gick uppklädda utanför vårt omklädningsrum, till exempel, och det minnet har man kvar ganska tydligt. De var inställda på att vinna, skrattar Anders.
    Istället blev det alltså Brynäs som fick korka upp champagnen – mycket tack vare spelet från Anders Gozzi. 

Del av ”Smurfkedjan”

Under den här tiden bildade Gozzi en av de mest omtalade kedjorna i Brynäs på senare år, den så kallade ”Smurfkedjan”. Gozzi spelade center mellan Ove Molin och Peter Larsson.
    – Vi gillar samma spel. Vi gillar ”pass-and-go”-spelet. Dels var det en kemi som stämde mellan oss som personer, dels så hade vi tydliga roller. Peter Larsson var lite spelgeni, Ove Molin gillade att utmana och dribbla, och jag var en hårt arbetande defensiv center. Vi var alla lirare, men hade olika och tydliga roller, säger Anders och berättar mer om sig själv.
    – Jag var en tvåvägscenter som var väldigt bred i mitt kunnande, och jag hade väl egentligen ingen direkt spetskompetens. Jag var duktig på att göra andra bra, det var jag bra på. Jag hade en bra förmåga att skapa bra formationer runtomkring mig.

En annan aspekt av spelet som Gozzi hanterade väl var tekandet – vänsterskytten var något av en specialist i tekningscirkeln.
    – Jag var ganska bra på att teka, säger Anders och försöker peka på vad som gör en spelare till en bra tekare.
    – Det är en mängd olika saker som gör att man är bra på det. Det har att göra med spelsinne, bollsinne, styrka och balans, bland annat. Jag har alltid tyckt det varit roligt att teka.
    – Man har sin egen stil, och sedan handlar det om att läsa motståndarna också.

Under tiden i Brynäs gjorde Gozzi några av sina bästa säsonger i karriären och det pratades också, enligt honom själv, en del om landslaget, men han fick aldrig chansen i blågult.
    – Jag räckte väl inte till helt enkelt. De som var förbundskaptener när jag var aktiv tyckte väl inte att jag var en man för landslaget. 1993 när jag spelade i Brynäs och vi vann SM-guld, så vet jag att det var lite aktuellt med landslaget. Hade vi åkt ut i kvartsfinalen eller semifinalen så hade jag nog fått vara med på något läger – så sades det i alla fall – men nu gick vi hela vägen. Du vet hur det är, en tid innan VM så är det ett stort antal spelare som är med och sedan skalas det ner, men i och med att jag blev ledig så sent så kom aldrig chansen.
    Att få spela i landslaget hade varit pricken över i på karriären.
    – Jag är ganska nöjd med den karriär som jag haft. Jag har fått spela i tre lag, men det man saknar är väl kanske att ha fått chansen att få dra på sig landslagströjan någon gång. Det hade varit väldigt skoj, menar Anders som dock har spelat ett JVM.

AIK mot Elitserien

Inget landslagsspel alltså, och efter fyra år i Brynäs valde Gozzi att återvända till AIK igen.
    – AIK hade något på gång. Jag hade en längtan på att komma tillbaka till Stockholm samtidigt som AIK gjorde en liten satsning i och med att man var tillbaka i Elitserien, så det kändes rätt.
    Förutom en ettårig avstickare till tyska Düsseldorf, var han AIK trogen resten av karriären.
    – Jag ville testa på något annat, och det låg rätt i tiden att man åkte till Tyskland då. Det var roligt år och jag vann skytteligan i laget, och de ville att jag skulle stanna, men jag valde att åka hem till AIK istället, berättar Anders.

Men de avslutande åren som spelare i AIK var turbulenta. Finska krafter investerade och styrde i klubben, lagkemi och lagkänsla försvann, och klassiska AIK blev en främlingslegion styrd av händer som inte visste vad som fungerade i Sverige.
    – Det var bara ett stort kaos när finnarna steg in i det här och skulle styra en svensk klubb med finska järnhänder. De gjorde alla fel man kunde göra tycker jag. De tog bort gamla trogna AIK-spelare, nyckelspelare, och tog in massa finnar. Tyvärr fick man ju vara med på den resan eftersom man var bunden med kontrakt, menar Anders som var med när AIK åkte ur Elitserien 2002.
    Det fick också till följd att Anders Gozzi lade av en säsong senare (han gjorde ett inhopp säsongen efter), men idag, som sportchef för klubben, handlar det om en annorlunda satsning i AIK.
    – Ja, absolut. Utifrån mina erfarenheter så har vi satt en annan filosofi, där vi har en strategi där vi satsar mer på egna talanger och ger dem chansen, samt satsar på en del stockholmare.

Till den här säsongen har AIK också gjort en ordentlig satsning mot Elitserien, och laget är också tvåa i HockeyAllsvenskan och mer eller mindre klara för Kvalserien.
    – Vi ska först till Kvalserien, och kommer vi dit så siktar vi givetvis mot Elitserien, säger Anders och menar att publikintresset är bra i Stockholm vad gällande AIK.
    – Ja, absolut, det är nästan mer nu än det var de sista åren i Elitserien. Vi sålde ut matchen mot Leksand tre veckor i förväg, när hände det senast? Det finns ett jättestort intresse.
    Att klubben satsar på gamla AIK-legender i ledarstaben är också viktigt, där bland annat förutom Gozzi också gamle storbacken Rikard Franzén finns som assisterande tränare.
    – Framförallt så tror jag det är viktigt att ha kunnighet i klubben i form av spelare som spelat på hög nivå, det tror jag aldrig att man kan ta bort. Den delen är jätteviktig för att föra ner erfarenheter och kunnande ner till de ungdomar som kommer upp.
   Erfarenheter har han, Anders Gozzi – och han har också ett gediget AIK-hjärta.
   Nu är han också, som sportchef, på väg att föra upp svartgult i Elitserien.
   

7 kommentarer

Jonas Gustavsson2009-02-07 10:00:00